Till sidans innehåll

En del språkelement som man normalt inte kallar affix, används dock vid ordskapandet på ett speciellt sätt enligt speciella regler. Nästan alltid rör det sig om sammansättning enligt de vanliga reglerna för kombinationer och frasord, men med något slags speciellt tillägg. Sådana element kan man kalla affixliknande. Andra element används så ofta i sammansättningar att även de verkar vara affix, fast de helt följer de vanliga ordbildningsreglerna. Också sådana element kan man kalla affixliknande.

Affixliknande rötter och sammansättningar

Här några exempel på vanliga rötter, som ofta används som affix.

FIN

FIN används ofta som prefix istället för prefixliknande el för att ange att händelsen avslutas: finkanti, finfari, finmanĝi.

HAV, PLEN, RIĈ

Ordstammarna HAV (ha), PLEN (full) och RIĈ (rik) används ofta som suffix för att precisera ett adjektivs betydelse: barbabarbhava, truatruhava, mankamankohava, amaamoplena, bruabruoplena, floraflorplena, fumafumoplena, oraororiĉa, herbaherbriĉa, sentasentriĉa.

KELK

KELK som prefix visar mångfaldigande med ospecifikt men inte stort antal (mer än en): kelkdek = "några tiotal", kelkcent = "några hundratal", kelkmil = "några tusental". Tänk på betoningen: kElkcent, kElkmil. KELK är inte ett småord utan en ordstam. Därför får man inte särskriva sådana ord. Skriv inte kelk dek, kelk mil, utan kelkdek, kelkmil. Man kan alltid istället säga eller skriva kelkaj dekoj, kelkaj miloj osv.

KELK som suffix visar tillägg av ett odefinierat antal (mer än en): dekkelke = "tio och några", tridekkelk-jara = "varande(som är) trettio och några år"

Ibland ser man KELK som prefix med betydelsen "ungefär": kelkmil = "ungefär tusen". Detta krockar med det tidigare visade användandet, och bör undvikas.

KELK används som prefix även vid tabellord på I för att framhäva obestämdheten: kelkiuj = "kelkaj, iuj", kelkiom = "kelke, iom". Den någon gång använda formen kelkiu (utan J) är självmotstridig. Iu anger speciellt en individ, medan KELK anger mer än en.

ON-ord

Sammansättningar med suffixet ON används ofta som prefix: duonhoro = halvtimme, kvaronlitro = kvartsliter, milonmilimetro = tusendelsmillimeter, trionparto = tredjedel. Det går att i stället skapa vanliga kombinationer, till exempel: horkvarono (= kvarts timme): Pasis certe horkvarono, antaŭ ol la floreto povis denove rekonsciiĝi. Former som horkvarono är dock extremt sällsynta.

Som prefix har DUON ibland specialbetydelsen: "ungefär halvt, ofullständigt, nästan": duonnuda = nästan naken, halvnaken, duonkuirita = ofullständigt kokt, halvkokt.

Vid släktskapsord har DUON två specialbetydelser. Det anger där släktskap genom bara en av föräldrarna och också släktskap etablerat genom äktenskap. duonfrato = 1. halvbror, bror som man har bara en av föräldrarna gemensam med, 2. son till en styvfar eller styvmor; duonfilo = styvson, son till maken eller makan; duonpatro = styvfar, ny make till modern; duonpatrino = styvmor, ny hustru till fadern.

VIC

VIC används som prefix för att visa sak eller person som ersätter eller kan ersätta något eller någon: vicprezidanto = vicepresident, vicdirektoro = vicedirektör, vicrado = reservhjul.

Man kan använda roten VIC som prefix även för släktskap genom omgifte: vicpatro, vicfilo, vicfrato. För sådana DUON-ord som kan ha båda betydelserna hos släktskaps-DUON, bör man helst använda VIC för släktskap genom omgifte och DUON bara för verkligt halvt släktskap.

VIR

VIR används som prefix för att visa manligt kön. Jämför med suffixet IN. Man kan bara använda VIR för sådant som kan ha kön, och inte för sådana ord som från början är manliga.

VIR är använt som prefix främst för djurord: virĉevalo, virkato, virbovo, virhundido, virbesto.

Även för människoord kan man använda VIR som prefix: virhomo, virprezidanto, virsekretario. Men för människoord använder man normalt VIR som adjektiv: vira homo, vira prezidanto, vira sekretario.

Oftast utelämnar man dock VIR, även då det rör sig om ett manligt djur eller människa.

Observera att det fristående ordet VIR alltid betyder fullvuxen mansperson, medan prefixet VIR bara anger manligt kön (varken människa eller fullvuxenhet). Ordet vira (manlig) visar ibland bara manligt kön, ibland även människa och fullvuxenhet, beroende på sammanhanget.

Affix-liknande prepositioner.

Ord med en preposition som prefix är oftast frasord. Prepositionen används som prefix på det ord som den hör till i hela frasen:

  • sen fino utan slut → senfina = oavslutad
  • pri amo om kärlek → priama = kärleksrelaterad
  • inter nacioj mellan nationer, stater, länder → internacia internationell
  • ĝis la fino till slutet→ ĝisfine till slutet, "slutgiltigt"
  • tra nokto genom en natt → tranokti = övernatta, tillbringa natten, besöka över natten
  • per laboro med arbete → perlabori = uppnå, förtjäna med arbete, förtjäna
  • en teron in (ner) i jorden → enterigi = begrava, jordfästa
  • en amon in i kärlek → enamiĝi (al iu) = förälska sig (i någon). Kärleken riktar sig till den älskade, Därför föredrar man att säga mi enamiĝis al vi, inte mi enamiĝis en vi(n). Det prefixliknande en riktar sig inte till den älskade. Man kan också använda enamiĝi je iu.
  • ekster la lando utanför landet → eksterlando = utlandet, hela världen utom egna landet
  • ekster la lando utanför landet → eksterlandano = medborgare i ett annat land, utlänning

Prefix-preposition kan också vara ett utpekande förelement i en kombination. I sådana ord visar prepositionen inte alls det följande elementets roll, utan gäller något annat:

  • paroli tala → alparoli = tilltala,rikta sig till någon med ett tal
  • pagi betala → antaŭpagi = betala före den vanliga eller den tvingande tidpunkten, förtidsbetala
  • radikiĝi rota sig → enradikiĝi = fästa sig i något med dina rötter
  • rompi bryta → interrompi = bryta av mellan två punkter, bryta isär (itu)
  • rimedo medel → kontraŭrimedo = motmedel
  • sidi sitta → kunsidi = sammanträda, mötas, sitta tillsammans
  • aĉeti köpa → subaĉeti = muta, köpa något (billigt) genom dold betalning (till agent eller representant) (bildlig betydelse)
  • jupo kjol → subjupo = underkjol, kjol som bärs under en annan kjol
  • signo tecken → supersigno = övertecken, tillagt tecken över en bokstav

När man använder sådana ord i en sats, upprepas ofta den prefixliknande prepositionen framför det ord som den tillhör: Li eliris el la dormoĉambro kaj eniris en la manĝoĉambron. Men ofta upprepar man inte prepositionen framför det ord den tillhör, utan använder istället en annan preposition: Ĝi parolas nur pri tiaj instruoj, kiuj ne kontraŭparolas al la scienco. Al istället för upprepande av kontraŭ. Det som prefixprepositionen relaterar till, kan ofta vara ett objekt till ett sådant verb: La belan Saran li jam kelkfoje ĉirkaŭiris. = Ĉirkaŭ la bela Sara li jam kelkfoje (ĉirkaŭ)iris. Men mycket ofta är ett sådant verbs objekt något helt annat, utan direkt relation till prepositionen: Alportu al mi metron da nigra drapo.

El

El kan vara en alldeles vanlig prefix-preposition i kombinationer och frasord, till exempel: eliri (kombination) = "iri el io", elbati (kombination) = "bati ion el io", el (la) litoellitiĝi (frasord) = "leviĝi el (la) lito".

Men prefixet el används i kombinationer med den speciella betydelsen "fullständigt, till slutet, tills klart, till resultat, till sönderfall, till försvinnande":

  • trinki dricka → eltrinki dricka allt av någonting, dricka upp
  • lerni lära sig → ellerni lära fullständigt
  • uzieluzi använda sönder, använda slut, använda upp

En del sådana el-ord har fått speciell (bildlig) betydelse:

  • tenielteni = hålla ut, motstå, inte ge efter, tolerera fredligt
  • pensielpensi = tänka ut, skapa genom tänkande

Om det är en risk för sammanblandning mellan den normala betydelsen av el, och den speciella "till slutet"-betydelsen, kan man använda något annat som prefix för att uttrycka "till slutet"-betydelsen. Man använder exempelvis tra, for, SAT, och FIN. Man måste dock alltid se till att den använda roten eller småordet passar in i betydelsen exempelvis.: trabori, trakuri, forkaŝi, satmanĝi, finkanti, finfari, finmanĝi och så vidare. Man kan också visa en sådan betydelse med flera ord, vilket ofta är den bästa lösningen: legi ĝisfine, kuri tra la tuta urbo, manĝi ĝis sateco, kanti ĝis la fino, kanti la tutan kanton och så vidare.

Pri

I frasord (med ändelsen A eller E) används pri som prefix på vanligt sätt, till exempel: pri amopriama = "sådan att det handlar om kärlek", pri nutroprinutra = "sådan att det handlar om näring".

I kombinationer skapar prefixet pri transitiva verb. Antingen gör det intransitiva verb transitiva eller redan transitiva verb till nya transitiva verb. Vanligen har sådana pri-verb det ursprungliga pri-attributet som objekt:

  • Li pensis pri la afero.Li pripensis la aferon. - Han tänkte på saken. → Han betänkte saken.

    Pensi är ett transitivt verb, vars objekt är tankarna själva. Pripensi är ett transitivt verb vars objekt är det som man tänker på.

I några fall har sådana här pri-verb objekt som ursprungligen inte var pri-attribut, utan tex de-attribut eller al-attribut. I sådana verb förlorar pri sin egna betydelse och används bara för att ändra satsbyggnaderna. Pri används på detta sätt främst i några traditionella verb:

  • rabiprirabi
    • Ili rabis monon de la homoj. - De rånade pengar av människorna.
    • Ili prirabis la homojn (je/por mono). - De rånade människorna (på pengar).
  • semiprisemi
    • Mi semis tritikon sur la kampon. - Jag sådde vete på fältet.
    • Mi prisemis la kampon (per tritiko). - Jag besådde åkern (med vete).
  • serĉipriserĉi
    • Ili serĉis armilojn ĉe li. - De sökte efter vapen hos honom.
    • Ili priserĉis lin (por armiloj). - De genomsökte honom (efter vapen).
  • lumiprilumi = "kasta sitt ljus någonstans"
    • La luno lumis en la ĉambron. - Månen lyste in i rummet.
    • La luno prilumis la ĉambron. - Månen lyste upp rummet.

    Bara något som självt är ljust kan prilumi.
    Lumigi = "göra så att något ska lysa, förse med ljus".

Prefixet pri ger i några fall bara verbet en ny betydelse, som på något sätt hänger ihop med den ursprungliga:

  • juĝi döma → prijuĝi = uttrycka en godkännande eller avståndstagande uppfattning om något.
  • ĵuri avlägga ed → priĵuri = ge eller lova bort som ett offer till Gud.

I en sådan användning liknar pri suffiet UM.

Andra affixliknande småord

Förutom prepositioner används också många andra småord som prefix i olika situationer. Här följer bara några viktiga exempel på sådan användning.

Ĉi

Det rumsliga lilla ordet ĉi används mycket ofta som prefix till frasord med A-ändelse eller E-ändelse. Normalt använder man för klarhet bindesstreck efter ĉi.

  • en tiu ĉi jaroĉi-jare - under det här året → i år
  • post tio ĉiĉi-poste - efter det här → härefter

Notera att ĉi är ett självständigt ord i tiu ĉi, ĉi tiu, tie ĉi, ĉi tie osv. Bindesstreck ska inte användas där.

Fi

Interjektionen fi används ofta som prefix med betydelsen "skamlig, avskyvärd". Fi som prefix visar subjektiv motvilja eller moraliskt fördömande av det som står efter:

  • homofihomo = vämjelig, omoralisk, avskyvärd människa
  • ŝercofiŝerco = skamlöst skämt
  • insektofiinsekto = motbjudande eller parasitisk insekt
  • fama känd, berömd → fifama = känd för avskyvärda saker, beryktad

Fi som prefix och sufixet AĈ är liknande. Fi är mera subjektivt. Det uttrycker motvilja eller avsky. AĈ är mera objektivt. Det visar oduglighet eller dålig kvalitet.

For

Rums- och rörelsesmåordet for används ofta som prefix till handlingsord: foriri, foriro, forkuri, forkurado, forfali, forĵeti, forŝiri, forpermesi, fortimigi, forargumenti, forbuĉi, fordormi, foresti, foresto. Alla dessa ord är helt normala kombinationer. Ofta kan man också använda de i sådana här ord: forŝirideŝiri, forprenidepreni, fortranĉidetranĉi. Men for ger en starkare betydelse.

Mem

Mem som prefix har två olika betydelser: 1. "utan hjälp av andra": memvole, memlerninto, memdisciplino, memstara, memkompreneble. 2. "åt sig själv, om sig själv, sig själv": memestimo, memamo, memdefendo, memmortigo, memportreto, memofero. Om betydelsen är "sig själv", kan man också använda sin som prefix.

Ne

Använt som prefix anger ne avsaknad, brist på något (exempelvis på en egenskap): neĝentila, nelonge, nefermita, nematura, nelerta, nekomprenebla, nelegeble, nekredebla, nejudo = "en person som inte är jude", ne-Kopenhagano = "en person som inte bor i Köpenhamn".

Sin

Pronomenet si med N-ändelse används ofta som prefix i stället för mem i betydelsen "sig själv": sinfido, sindefendo, singarda, sindona.

Sin som självständigt ord är användbart bara i fråga om tredje person. Men som prefix används sin också om första och andra person: Kontraŭ s-ro K. mi estos singarda. = Mi gardos min kontraŭ s-ro K.

Sin-ord är frasord, som utgår från en infinitivfras: sin defendi → [sin defendi]-(ago)-O → sindefendo = "handlingen att försvara sig själv"

Sådana sin-ord kan ha alla sorters ändelse utom verbändelse: sinfido, sinfida, sinfide. Om man vill använda verbändelse, måste man gå tillbaka till den ursprungliga meningsbyggnaden, där sin är ett eget ord. Om sin inte tillhör tredje- person, måste man byta till min, nin eller vin enligt betydelsen:

  • ŝia sindefendoŜi defendas sin. - hennes självförsvar → Hon försvarar sig.
  • ilia sindefendoIli defendas sin. - deras självförsvar → De försvarar sig.
  • mia sindefendoMi defendas min. - mitt självförsvar → Jag försvarar mig.
  • nia sindefendoNi defendas nin. - vårt självförsvar → Vi försvarar oss.
  • via sindefendoVi defendas vin. - ditt(ert) självförsvar → Du (Ni) försvarar dig (er).

I sådana här ord behåller man N-ändelsen på sin. Normalt faller dock N-ändelser (liksom J-ändelser) bort från sammansatta ord.

Tillbaka till toppen