Till sidans innehåll

Här är korta förklaringar till de viktigaste grammatiska termerna som används i den här grammatiken. Förklaringarna är formulerade med utgångspunkt i esperantos grammatik. I andra grammatikor (om esperanto eller om andra språk) kan termerna användas på lite andra sätt. Termerna i lernu!-grammatiken följer i stort sett användningen i Plena Analiza Gramatiko av Kalocsay och Waringhien.

adjektiv
Ord som används för att beskriva ett substantiv eller ett substantivliknande småord.
adverbial
Satsdel som säger på vilket sätt, på vilken plats, när, med vilket verktyg osv, predikatets handling (eller tillstånd) sker. Alla satsdelar utom predikat, subjekt, objekt och predikativ, är adverbial.
adverb
Ett ord som beskriver något som inte är substantiv eller substantivliknande småord (tex. verb, adjektiv, adjektivliknande småord, annat adverb, adverbliknande småord eller en hel sats).
affix
Rot som används främst för att skapa sammansatta ord: Suffix eller prefix.
affrikata
Konsonant som bildas med tvär ansats som avbryts och fortsätter med utdragen ljudande/fräsande slutfas.
aktiv
Den vanliga formen på satser, där subjektet är det som agerar på predikatet. Se passiv.
ackusativ
Avslutningen -N.
apposition
Satsdel som (vanligen) står direkt efter en annan satsdel och som benämner samma sak med andra ord.
epitet
Adjektiv, adjektivliknande småord, adverb eller adverbliknande småord, som direkt beskriver ett annat ord.
finita verbformer
Verbform som kan användas som predikat.
frikativa
Konsonant som bildas genom att en utåtriktad luftström pressas genom en smal förträngning.
futurum
Verbform som uttrycker händelse eller tillstånd i framtiden.
imperativ
Verbmodus som anger uppmaning (ett av sätten att använda volativ i Esperanto).
indikativ
Verbmodus som anger verkliga händelser eller tillstånd.
infinitiv
Verbmodus som neutral grundform som anger handling eller tillstånd utan att ange om den är verklig, önskad eller imaginär.
interjektion
Litet utropsord.
konditionalis
Ett verbmodus som anger handling eller tillstånd som är overkliga, imaginära eller påhittade.
konjunktion
Småord som binder ihop satsdelar som har samma status i satsen.
konsonant
Språkljud som skapas genom att luftflödet bromsas.
lateral
Konsonant som skapas med en förträngning bara mitt i munnen. Luften strömmar vid sidan om tungan.
modus
En del av verbformerma som uttrycker talarens relation till det sagda. Verb-modus i Esperanto är infinitv, indikativ, volativ och konditionalis.
nasal
Konsonant som formas med stängd mun. Luften går istället genom näsan.
negation
Nekande småord.
intransitiva
(om verb) som inte kan ha objekt.
nominativ
Substantiv eller substantivliknande småord som varken har preposition eller ackusativändelse.
räkneord
Ett småord, som uttrycker antal.
objekt
En satsdel som visar det som direkt berörs av predikatets handling. Ibland talar man om "direkt objekt" i motsats till "indirekt objekt". "Indirekt objekt" kallas i denna grammatik till-adjekt. Ett vanligt (direkt) objekt kallas också "ackusativobjekt". Indirekt objekt kallas traditionellt även "dativobjekt".
particip
Ett ord, som presenterar en handling eller ett tillstånd såsom en egenskap hos dess subjekt eller objekt.
passiv form
Ett slags "omvänd" meningsbyggnad, i vilken det som vanligen (i aktiv form) är objekt, uppträder som subjekt.
plosiv
Konsonant som bildas genom att en fullständig blockering avbryts av en en luftstöt.
pluralis
Grammatiskt flertal: mer än en sak.
predikativ (predikatsfyllnad)
En självständig satsdel som beskriver subjektet eller objektet med hjälp av ett verb.
predikat
Huvudverbet i satsen. Verb som vanligen har ett subjekt.
prefix
Ett affix, som man placerar före andra rötter.
preposition
Ett småord som visar den efterföljande satsdelens funktion i satsen.
preteritum
En verbform som uttrycker en handling eller ett tillstånd i det förflutna.
presens
En verbform som uttrycker en handling eller ett tillstånd i nutid.
pronomen
Ett småord som används som en ersättning för en substantivisk satsdel.
singularis
Grammatiskt ental.
subjekt
En satsdel som (i en aktiv sats) utvisar vad som utför predikatets handling.
subjunktion
Ett småord som inleder en bisats och binder den till dess huvudsats.
substantiv
Ett ord som kan fungera som huvudord i följande satsdelar: subjekt, objekt, vokativ, adverbial, epitet, supplement och predikativ.
suffix
Ett affix som placeras efter andra rötter.
supplement
En direkt beskrivning av ett ord som inte är verb, och vars relation till det beskrivna ordet visas av en (preposition eller en ackusativändelse).
transitiv
(i fråga om ett verb) Som kan ha objekt.
verb
Ett ord som uttrycker en handling eller ett tillstånd, och som kan fungera som predikat i en sats. Som verb räknar man dock också infinitiv, trots att en sådan verbform normalt inte kan fungera som predikat.
vibrant
En konsonant som bildas genom flera på varandra följande snabba blockeringar och avbrott.
vokal
Ett språkljud som frambringas utan blockering av luftströmmen, och som kan bära en accent.
vokativ
En satsdel som visar till vem uttalandet är riktat.
volitiv
Ett verbmodus som visar att handlingen eller tillståndet inte är verkligt utan bara eftersträvat.
småord
Ett ord som inte kräver ändelse utan kan förekomma i en sats som sådant.
Tillbaka till toppen