Prepositionen da knyter ett mängduttryck till en substantivisk satsdel som betecknar "substans" (något obegränsat och obestämt):
| mängd | "ämne" | |
|---|---|---|
| unu kilogramo | da | pano |
| litro | da | lakto |
| skatolo | da | rizo |
| amason | da | komencantoj |
| du milionoj | da | rubloj |
| iom | da | valizoj |
| tiom | da | feliĉo |
| multe | da | problemoj |
Mängduttrycket anger hur mycket det är. Det är en substantivisk satsdel, ett mängdadverbial eller ett adverbiellt småord för mängd.
"Ämnes"-uttrycket anger vad mängden består av:
- En la botelo estas litro da lakto. - I flaskan finns det en liter mjölk.
- Ŝi aĉetis faskon da ligno. - Hon köpte ett knippe ved.
- Tiu ĉi rivero havas ducent kilometrojn da longo. - Denna flod har en längd av tvåhundra kilometer.
- Mi neniam prenas kun mi multon da pakaĵo. - Jag tar aldrig med mig mycket bagage.
- En la urbo troviĝas multe da aŭtoj. - I staden fanns det mycket bilar.
- La riĉulo havas multe da mono. - Den rike har mycket pengar.
- Li havas pli da mono, ol li povas kalkuli. - Han har mera pengar än han kan räkna.
Räkneord — unu, du, tri, kvar, kvin, ses, sep, ok, naŭ, dek, cent, mil — behöver inte da.
- Tie loĝas du Esperantistoj. - Där bor två esperantister.
- Mi havas cent pomojn. - Jag har hundra äpplen.
- Tiu ĉi vilaĝo havas du mil loĝantojn. - Den här byn har tvåtusen invånare.
Substantiviska antalsord såsom miljon, miljard, tiotal och hundratal behöver dock da:
- Tiu ĉi urbo havas milionon da loĝantoj. - Den här staden har en miljon invånare.
- En la kesto estas cento da pomoj. - I lådan finns det ett hundratal äpplen.
Normalt står ett da-uttryck genast efter sitt mängduttryck, men tillfälligtvis står ett da-uttryck ensamt. Då hittar man normalt mängduttrycket på en annan plats i satsen (ovanlig ordföljd). Ibland är dock mängdordet underförstått:
- Da ŝafoj kaj bovoj li havis multe. = Li havis multe da ŝafoj kaj bovoj. - Av får och kor hade han många.
- Da pulvo ni havas kiom vi volas. = Ni havas tiom da pulvo, kiom vi volas. - Av krut har vi så mycket vi vill.
Använd inte N-ändelse efter da
Efter prepositionen da ska man aldrig använda ändelsen N. Ett substantiellt da-uttryck är aldrig själv objekt. Mängduttrycket före da kan däremot vara objekt: Li portas multon da valizoj.
Men mängduttrycket är ofta ett mängdadverb eller ett adverbiellt småord för mängd, som inte kan få någon objektändelse N ens när det fungerar som objekt.
-
La riĉulo havas multe da mono. = La riĉulo havas multon da mono. - Den rike har mycket pengar.
Absolut inte:La riĉulo havas multe da monon.
-
Kiom da pano vi volas? = Kiel grandan kvanton da pano vi volas? - Hur mycket bröd vill du ha? = Hur stor mängd bröd vill du ha?
Absolut inte: Kiom da panon vi volas?
När ska man inte använda da?
Om det inte alls handlar om mängd, mått eller antal, utan exempelvis om sort eller slag, då ska man inte använda da, utan på vanligt sätt de:
-
Ni manĝis specon de fiŝo. - Vi äter ett slags fisk.
Ordet speco kan aldrig uttrycka mängd, mått eller antal. Säg alltså aldrig speco da....
-
Ĉe ni estas manko de akvo. - Hos oss är det brist på vatten.
Ordet manko uttrycker aldrig en mängd, ett mått eller ett antal.
-
Pro perdo de kuraĝo ili ne venis. - På grund av förlust av mod kom de inte.
Ordet perdo uttrycker aldrig mängd, mått eller antal.
Använd aldrig da i samband med ett adjektiv, inte ens om det uttrycker mängd, mått eller antal.
-
Ni renkontis multajn homojn. (= Ni renkontis multe/multon da homoj.) - Vi mötte många människor.
Mängdadjektiv, multa(j), kelka(j), pluraj och andra, fogas direkt till det mätta substantivet som ett epitet, utan da.
-
La botelo estas plena de/je akvo. - Flaskan är full med vatten.
Adjektivet plena uttrycker inte i något fall en mängd, utan ett tillstånd. Inte heller adverbet plene uttrycker mängd: Tie estas plene de/je homoj. Säg aldrig plena da... eller plene da....
- Tie ni trovis ĉambron plenan de/je rubaĵoj. - Här hittar vi ett rum fullt med skräp.
En satsdel med bestämning — la, tiu, ĉiu, possessivt pronomen... — är bestämd, alltså begränsad och individuell (icke-substantiell). Följaktligen ska man inte använda da före en sådan satsdel, utan i stället de eller el:
- Ni manĝis iom de/el la pano. - Vi åt lite av brödet.
- Ili aĉetis kelkajn botelojn de/el tiuj vinoj. - De köpte några flaskor av dessa viner.
Ett personligt pronomen betecknar normalt en eller flera bestämda individer. Därför ska man inte använda da före ett personligt pronomen, utan i stället de eller el:
- Ni manĝis iom de/el ĝi (= el la pano). - Vi åt lite av det (= av brödet).
- Ili aĉetis kelkajn botelojn de/el ili (= de/el tiuj vinoj). - De köpte några flaskor av dem (= av dessa viner).
Om mängden eller antalet redan visas med ett räkneord eller ett adjektiv, ska man inte använda da, utan de eller el:
-
Ŝi pagis kotizon de cent eŭroj. - Hon betalade en avgift om hundra euro.
Ordet kotizo uttrycker inte i något fall en mängd. Men man kan ju säga ŝi pagis cent eŭrojn da kotizo.
- Ni gustumis tre multe de unu vino. - Vi smakade på mycket av ett vin.
- Ili manĝis ĉiom de/el tuta bovo. - De åt allt av en hel ko.
- Li trinkis iom de/el kelkaj bieroj. - Han drack lite av några ölsorter.
Om ett substantiv i singularis redan i sig självt uttrycker en klart begränsad mängd ska man inte använda da:
-
Unu tago estas tricent-sesdek-kvinono aŭ tricent-sesdek-sesono de jaro. - En dag är en trehundrasextiofemtedel eller en trehundrasextiosjättedel av ett år.
Jaro visar i sig självt en klart begränsad tid.
- Ili fortranĉis duonon de centimetro. - De skar bort en halv centimeter.
En del ord uttrycker ibland mängd, ibland något annat. Den avsedda betydelsen avgör om man ska använda da eller någon annan preposition:
-
Glaso de vino estas glaso, en kiu antaŭe sin trovis vino, aŭ kiun oni uzas por vino; glaso da vino estas glaso plena je vino. - 'Glaso de vino' är ett glas som tidigare innehållit vin eller som man använder för vin; 'glaso da vino' är ett glas fullt med vin.
Glaso gäller ibland en individ, ibland en mängd.
-
Ili konstruis grandan reton da/de komputiloj. - De skapade ett stort nätverk av datorer/stort datornätverk..
Om uttrycket grandan reton visar hur mycket datorer det var, då ska man säga da komputiloj. Men om grandan reton visar på vilket sätt datorerna står i förbindelse med varandra (i form av ett stort nät), då ska man säga de komputiloj.
Användningen av da beror alltså på vad talaren vill säga. Som hjälp kan man tänka sig en fråga som satsen kan utgöra svar på:
- Kiom da soldatoj estis? — Estis grupo da soldatoj! - Hur mycket soldater var det? — Det var en grupp med soldater!
- Kia grupo ĝi estas? — Ĝi estas grupo de soldatoj! - Vad för slags grupp var det? — Det var en soldatgrupp!
- Kiom da rozoj vi volas? — Mi volas bukedon da rozoj! - Hur mycket rosor vill du ha? — Jag vill ha en bukett med rosor!
- Kian bukedon vi volas? — Mi volas bukedon de rozoj! - Vad för slags bukett vill du ha? — Jag vill ha en rosenbukett!
Det är ofta nödvändigt att lägga märke till om det är ordet efteråt som är det viktigare (→ da), eller det föregående ordet (→ de). Grupo da soldatoj är i första hand soldatoj (i en mängd av en grupp). Grupo de soldatoj är i första hand en grupo (som består av soldater). Bukedo da rozoj är rozoj (i en mängd av en bukett). Bukedo de rozoj (eller bukedo el rozoj) är en bukedo (som består av rosor).
Användningen av prepositionen da har utvecklats och förändrats lite under esperantos historia. Därför kan man i gamla texter hitta da, där det borde vara de eller el enligt förklaringen ovan.
"Da-ism"
I talad esperanto har det spritt sig ett felaktigt sätt att använda da, som man kan kalla "da-ism". Enligt detta bruk saknar da ett efterföljande uttryck vars funktion det skulle kunna utmärka. Da upphör att vara preposition. Då visar da enbart att det som föregår är en mängd:
- Mi havas multe da.
- Kiom da vi volas? Da syftar här inte på det efterföljande vi.
- Ili kunportis tiom da, ke ĉiu povis ricevi iom da.
Skuld till detta är bland annat flera läroböcker, som lär ut da som att det huvudsakligen hörde till det föregående ordet. Men da hör i första hand till det som står efteråt.
En del försäkrar att det handlar om att man underförstår på vanligt sätt.
- Mi havas multe da mono. → Mi havas multe da. - Jag har mycket pengar.
- Kiom da viando vi volas? → Kiom da vi volas? - Hur mycket kött vill du ha?
I ett sådant underförstående utelämnar man dock normalt prepositionen: Li estas instruisto de lingvoj. → Li estas instruisto. Inte: Li estas instruisto de. Därför, om man vill utelämna ordet efter da, då ska man också utelämna da.
Man ska alltså helt enkelt säga: Mi havas multe. Kiom vi volas? Ili kunportis tiom, ke ĉiu povis ricevi iom. Ord såsom multe, tiom och iom uttrycker kvantitet redan i sig själva. De behöver inte alls da för att kunna uttrycka en mängdbetydelse. Bara om man vill visa vad mängden består av ska man använda da, men då absolut med en substantivisk satsdel efteråt.