Till sidans innehåll

En del småord uppträder parvis eller flerfaldigt med speciella betydelser. Man kan kalla dem kombinerade småord.

Kaj... kaj

Dubbelt eller flerfaldigt kaj används för att framhäva och insistera. Man placerar då kaj före alla sammanknippade saker, och även framför den första. I tal lägger man normalt ett framhävande tryck på kaj:

  • Kaj Petro kaj Karlo laboras. - Både Petro och Karlo arbetar.

    Framhävande av att inte bara en utan faktiskt båda arbetar.

  • Kaj pluvas kaj blovas. - Det både regner och blåser.

    Ett framhävande av att bägge fenomenen uppträdde.

  • Petro kaj fumas kaj drinkas. - Petro både röker och dricker.

    Ett framhävande av att han faktiskt utförde bägge handlingarna.

  • Kaj ilia amo, kaj ilia malamo, kaj ilia ĵaluzo jam de longe malaperis. - Både deras kärlek och deras hat och deras svartsjuka har redan för länge sen försvunnit.

    Ett framhävande av att alla tre sakerna har försvunnit.

Nek... nek

Ett vanligt nek betyder "och inte heller". Ett flerfaldigt nek betyder "varken ... eller". Ett kombinerat nek är alltså likabetydande med kaj... kaj plus nekning:

  • Mi renkontis nek lin, nek lian fraton. = Mi kaj ne renkontis lin, kaj ne renkontis lian fraton. - Jag mötte varken honom eller hans bror. = Det var både så att jag inte mötte honom och inte mötte hans bror.
  • Nek ĝojo, nek malĝojo daŭras eterne. = Kaj ĝojo, kaj malĝojo ne daŭras eterne. - Varken glädje eller sorg varar för evigt. = Det är både så att glädje inte varar för evigt och att sorg inte gör det.
  • Ŝi estis muta, povis nek kanti nek paroli. = Ŝi kaj ne povis kanti, kaj ne povis paroli. - Hon var stum, kunde varken spela eller sjunga. = Hon både kunde inte sjunga och kunde inte tala.

Aŭ... aŭ

Flerfaldigt anger att de presenterade alternativen är absolut de enda. Det måste vara ett av dem, ingenting annat. I tal lägger man då normalt en framhävande betoning på :

  • Nun ni devas venki morti! - Nu måste vi antingen segra eller dö.

    Vi kan inte göra båda, och vi kan inte göra något annat än de två alternativen.

  • vi faris grandan eraron, mi ĉion miskomprenis. - Antingen har du gjort ett stort fel eller har jag missförstått allt.

    Det finns inget annat alternativ.

  • Oni povus diri, ke ŝi forgesis ĉion en la mondo, ŝi ne havis forton, por iri pluen. - Man skulle kunna säga att hon antingen har glömt allting i världen eller att hon inte har styrkan att gå vidare.

Jen... jen

Ett vanligt jen drar uppmärksamheten till något. Dubbelt eller flerdubbelt jen har inte denna betydelse, utan inleder alternativ, som växlar, eller möjligheter som gäller växelvis. Jen... jen = iufoje... alifoje, någon gång... en annan gång:

  • Jen mi ardas de varmego, jen mi tremas de frosto. - Ibland glöder jag av hetta, ibland darrar jag av köld.

    De två tillstånden alternerar. Någon gång är jag varm, en annan gång är jag kall.

  • Ŝia vizaĝo aperigis jen mortan palecon, jen koloron de sango. - Hennes ansikte framvisade ömsom dödsblekhet, ömsom blodets färg.

    Ansiktet ändrades flera gånger.

  • Mario videble havis deziron jen koleri, jen ridi, jen premi la manon al tiu ventanimulo. - Mario hade synbarligen en önskan att ömsom bli arg, ömsom skratta, ömsom trycka handen mot denna vindflöjel.
  • Li okupadis sin jen per tio, jen per alio. - Han sysselsatte sig än med det ena än med det andra.

Ju... des

Ju och des, ju och desto, används alltid tillsammans med pli eller malpli, mera eller mindre. Ju och des i samverkan anger att att ett pli-uttryck beror av ett annat. Uttrycket med ju anger det som styr. Uttrycket med des anger det som är beroende:

  • Ju pli da mono ni havos, des pli rapide kaj bone iros kompreneble nia afero. - Ju mer pengar vi får, desto snabbare och bättre kommer förstås vår sak att gå.

    Om pengarna ökar, då kommer också snabbheten och kvaliteten att öka.

  • Ju pli alte staras la lingvo, des pli rapide progresas la popolo. - Ju högre språket står desto snabbare framskrider folket.

    Folkets framsteg beror på nivån på dess språk.

  • Ju pli da bruo, des malpli da ĝuo. - Ju mer oväsen desto mindre njutning.
  • Ju pli grandaj ili fariĝis, des malpli ili volis tion toleri. - Ju större de blev desto mindre ville de tolerera detta.

    När de ökade i storlek så minskade de i tolerans.

  • Ju pli klare vi elparolas, kaj ju malpli da malfacilaj vortoj vi uzas, des pli bone oni komprenas vin. - Ju klarare ditt uttal är, och ju färre svåra ord du använder, desto bättre förstår man dig.

    Ökning av klarheten och minskning av svåra ord orsakar förbättring av förståelsen.

Ibland uppträder des ensamt, utan ju. Då är ett ju-uttryck på något sätt underförstått:

  • La saloneto ne estis vasta, tial des pli frapis la okulojn la eleganteco de ĝia aranĝo. - Vardagsrummet var inte stort, därför föll det en så mycket tydligare i ögonen hur elegant det var arrangerat.

    Underförstådd är idén: Ju pli malvasta estas eleganta salono, des pli la eleganteco frapas la okulojn. Ju mindre en elegant salong är, dess mer slås ögonen an av dess elegans.

Ett ensamt des kan ofta ersättas med tiom.

I vissa språk kan man använda samma ord för det beroende och det styrande pli-uttrycket. Det är inte möjligt i esperanto. Ju... ju är inte meningsfullt. Det styrande (mal)pli-uttrycket ska ha ju och det beroende (mal)pli-uttrycket ska ha des. Säg inte: Ju pli rapide vi revenos hejmen, ju pli bone. Säg: Ju pli rapide vi revenos hejmen, des pli bone. (Ju snabbare du återvänder hem, desto bättre.) Begripligt nog är också des... des omöjligt. Men man kan ha flera ju-uttryck, som tillsammans styr ett eller flera des-uttryck (eller liknande): Ju pli zorge kaj ju pli malrapide vi faros la laboron, des pli kontenta kaj des pli ĝoja mi fariĝos. Ju mer omsorgsfullt och ju långsammare du gör arbetet, desto nöjdare och desto gladare blev vi.

Tillbaka till toppen