Sporočila: 11
Jezik: Svenska
Cocio_16 (Prikaži profil) 08. marec 2015 04:30:13
Mi studas svedan kaj esperantan lingvojn samtempe, kaj mi malŝatas pronomojn ("ni" kaj "vi" ). Certe Zamenhof ne estis svedparolanto (kiel diri tiun?).
Fenris_kcf (Prikaži profil) 08. marec 2015 08:02:21
Jes, bedaŭrinde Zamenhof prenis neniun de la Skandinavaj lingvoj. Ŝajne li tute ignoris ilin.
Trollmor (Prikaži profil) 08. marec 2015 08:32:04
Jes, ankaux mi pensas ke cxi tio estas malfacila. Ankaux mia amiko el Estonio spertis sama.
(Kial -x ne funkcionas?)
cellus (Prikaži profil) 13. marec 2015 10:39:13
Tror Zamenhof tänkte på latin och de slaviska språken naŝ = nia = vår; vaŝ = via = er.
Inser att mina minnesregler inte nödvändigtvis funkar för andra.
cellus (Prikaži profil) 13. marec 2015 10:40:14
Rugxdoma (Prikaži profil) 14. marec 2015 22:33:00
Fenris_kcf:[nb] Ja, dessverre Zamenhof tok ingenting fra Skandinaviske språkene. Tilsynelatende han ignorerde dem helt.Jo, en sak ligger faktiskt närmare svenska än något annat språk jag känner: ju...des uttalas precis som svenskans ju...dess.
Jes, bedaŭrinde Zamenhof prenis neniun de la Skandinavaj lingvoj. Ŝajne li tute ignoris ilin.
Sen finns det många ord som ligger ungefär lika långt från svenska som från tyska och jiddish, som Zamenhof antagligen mest (enbart?) hade i huvudet när han skapade dessa ord. Ett sådant exempel är vakskreto, som en del engelskspråkiga ondgjorde sig över här på forumet för några år sen. De kunde inte förstå hur de vaxkritor som barn färglägger sina teckningar med kunde vara relaterade till bergarten krita (chalk), som man kan skriva på skrivtavlor med. Länken ligger långt tillbaka i tiden, när vaxkritorna uppfanns. Den finns bevarad i svenskan, tyskan och esperanto.
Adjektivet bruna ligger väl egentligen närmare svenskan än andra språk. Kanske är det en slump, att han försökte kompromissa ihop tyska/engelska och franska, och när han siktade mellan dem så råkade resultatet bli svenska.
Jag har inte blivit på det klara över i vilken mån Zamenhof hade tillgång till och använde ordböcker eller andra informationskällor om andra språk än dem han uppenbart lånade ord från. Om inte - hur kommer det sig då att han stannade för ju - des. Vad heter det på jiddish?
Rugxdoma (Prikaži profil) 14. marec 2015 22:48:09
Cocio_16:Jag studerar svenska och esperanto samtidigt, och jag tycker inte om pronomen ("vi" och "ni" ).Jag hade länge mycket svårt med detta, men nu har det löst sig. Jag tillämpade i någon mån ett trick som en person gav här på det skandinaviska forumet. Han föreslog att man genomgående uttalar i-ljudet lite annorlunda på esperanto än man är van vid på svenska. Kanske lite kortare eller med en viss minimal dragning åt e. Det beror på vad för slags svenska i-ljud man har.
Somliga svenskar brukar kanske till och med uttala svenska vi och ni med diftong eller med j-ljud efter. I så fall behöver man inte alls göra våld på esperantos uttalsnorm, utan undertrycker bara den vanan när man talar esperanto.
Skillnaden mellan esperanto-i:et och det svenska i:et behöver inte vara stor. Minsta lilla skillnad i artikulationsansträngning möjliggör att man släcker ut de förvirrande associationerna.
Trollmor (Prikaži profil) 30. marec 2015 21:30:35
cellus (Prikaži profil) 01. junij 2015 18:32:36
cellus (Prikaži profil) 05. junij 2015 16:41:05
Trollmor:Problemet kanske är att Cocio studerar två språk samtidigt? Det har jag gjort en gång, och gör helst inte om det! Min hjärna vill ha en "åldersskillnad" mellan de studerade språken.Det förstår jag mycket väl. Jag känner en svensk som lärde sig tjeckiska och slovakiska samtidigt. Det måste vara något i stil med att lära sig svenska och norska samtidigt, eller kanske bokmål och nynorsk! Skulle jag aldrig våga!
