Till sidans innehåll

Vad är Esperanto?

Det är ett språk som är speciellt lämpat för internationell kommunikation.

Esperanto?

"Esperantos inre idé är: att på ett neutralt språkligt fundament avlägsna murarna mellan folkslagen och vänja alla människor till att i sin nästa endast se en människa eller broder."

L.L. Zamenhof, 1912

Språket startades av Ludwig Lazar Zamenhof, som skapade grammatiken på grundlag av europeiska språk med så lite undantag som möjligt. Vokabulären baseras huvudsakligen på romanska språk,även om det finns en del ord från germanska och andra språk. Det nya språket, vars första textbok kom ut 1887, samlade en skara användare och inledde en normal process av språkutveckling inom en språkgemenskap som använde det i många miljöer och skapade en kultur associerad till språket. Två årtionden senare föddes de första barnen som talade esperanto med sina föräldrar, språkets första infödda talare. Således kan man säga att det är ett språk skapat för internationell kommunikation, som senare blev kreoliserat och nuförtiden talas av en diaspora av esperanto-användare.

Språket skapades utifrån en vokabulär av indoeuropeiska språk, med avsikten att det skulle vara lätt att lära. Av denna orsak är dess grammatik agglutinerande, en karaktäristisk egenskap för turkiska och finsk-ugriska språk, och på en djupare nivå är det isolerande, som t.ex. mandarin och vietnamesiska. Det betyder att dess morfem kan användas som fristående enheter. Det har en helt regelbunden grammatik och möjliggör skapandet av en enorm mängd ord genom att kombinera ordstammar och ca. 40 fyrtio affix (t.ex. från roten san- (frisk), är det möjligt att skapa ord som: malsana (“sjuk”), malsanulo (“sjukling”), gemalsanuloj (“sjuka personer av bägge könen”), malsanulejo (“sjukhus”), sanigilo (“medicin”), saniĝinto (“person som blivit frisk”), sanigejo (“plats för att bota”), malsaneto (“krämpa”), malsanego (“allvarlig sjukdom”), malsanegulo (“mycket sjuk person”), sanstato (“hälsotillstånd”), sansento (“känslan av hälsa”), sanlimo (“hälsobegränsning”), malsankaŭzanto (“patogen”), kontraŭmalsanterapio (“terapi mot sjukdom”)…). De grundläggande ordklasserna (substantiv, verb, adjektiv och adverb) har konsekventa ändelser som gör det möjligt att alltid känna igen en ordklass. Dess regelbundenhet underlättar inlärning, och dess effektiva förmåga att skapa nya ord gör det till ett av de mest produktiva språken, med ett potentiellt obegränsat antal ord som underlättar att skapa ord för nya idéer och tillstånd. Till exempel är det möjligt att skriva en roman om bord-formade marsianer och kalla dem tablo (“bord”), tablino (“bordinna”), tablido (“avkomma till bord”)… Vi kan föreställa oss en man som går baklänges ( inversmarŝanto , “omvänt gående”), ett botemedel mot dogmatism ( maldogmigilo , “avdogmatiserare”), etc.

Viktiga drag hos Esperanto:

Esperantos grundläggande idé handlar om att stödja tolerans och respekt mellan människor av olika folkslag och kulturer. Kommunikation är ju en oumbärlig förutsättning för att uppnå samförstånd. Om kommunikationen sker med hjälp av ett neutralt språk kan det hjälpa till att skapa en känsla av att man "möts" på lika villkor och i ömsesidig respekt för varandra.

Internationellt

Esperanto kommer främst till användning för kommunikation mellan människor från olika platser på jorden, som inte har samma modersmål.

Neutralt

Det tillhör ingen speciell folkgrupp eller något enskilt land, och kan därför fungera som ett neutralt språk.

Jämlikt

När man använder esperanto, känner man sig mer jämställd ur språklig synpunkt än om man t ex talar engelska med en som har engelska som modersmål.

Relativt lätt

Tack vare språkets uppbyggnad är det oftast mycket lättare att lära sig esperanto än andra språk.

Levande

Esperanto lever och utvecklas precis som andra språk och kan användas för att uttrycka alla möjliga aspekter av mänskligt tänkande och kännande.

Rättvist

Var och en som lär sig esperanto har en god förutsättning att nå en hög nivå i det och senare, betraktat ur en språklig synpunkt, tala det på samma nivå som andra, oberoende av språklig bakgrund.

Historia

  • 1878

    Den första primitiva versionen av Esperanto, som Zamenhof gav namnet Lingwe Uniwersala, färdigställs. Den skiljer sig dock avsevärt från modern esperanto.

  • 1887

    Med hjälp av sin fru publicerar Zamenhof Unua Libro, boken som är en introduktion till modern esperanto.

  • 1889

    Den första esperanto-tidskriften, La Esperantisto, startas i Nürnberg, och den första esperanto-klubben grundas.

  • 1905

    Den första Universala Kongreso (Världskongressen) hålls i Boulogne-sur-Mer, med 688 deltagare.
    Fundamento de Esperanto ges ut.

  • 1908

    Universala Esperanto-Asocio, Världsorganisationen för esperanto, grundas.

  • 1954

    UNESCO etablerar konsultativa relationer med Världsorganisationen för esperanto. Första UNESCO-resolutionen.

  • 1985

    Andra UNESCO-resolutionen. UNESCO uppmanar FN:s medlemsstater att lägga till esperanto i skolornas läroplaner.

  • 1987

    6000 esperantister deltar i den 72:a världskongressen i Warszawa för att markera esperantos hundraårsjubileum.

  • 2002

    lernu! lanseras – den största webbsajten för att lära sig esperanto, gratis.

  • 2008

    Wikipedia på esperanto – den största webbaserade uppslagsboken – når 100 000 artiklar.

  • 2009

    Det är möjligt att ta internationella esperanto-examina på tre nivåer (B1, B2 och C1) och bli bedömd i fyra grundläggande förmågor: läs- och hörförståelse, skriftlig och muntlig kommunikation, i enlighet med det gemensamma europeiska ramverket.

  • 2012

    Google Translate lägger till esperanto som sitt 64:e språk.

  • 2015

    Duolingo har kommit ut med en kurs i esperanto för engelsktalande.

  • 2016

    Det har kommit ut en ny version av lernu!.

Esperanto är...

  • Del 1

    Esperanto är ett språk som passar för allt.

  • Del 2

    Esperanto är ett språk med många funktioner.

  • Del 3

    Esperanto är ett språk som används på många olika sätt.

  • Del 4a

    Esperanto är ett språk som man kan lära sig och som är värt att lära sig.

  • Del 4b

    Esperanto är ett språk som man kan lära sig och som är värt att lära sig.

  • Del 5

    Esperanto är ett språk med färgrik rörelse.

  • Del 6

    Esperanto är framtidens språk.

Grammatik

Alfabet

Nedan ser du Esperanto:s alfabet. Varje bokstav låter alltid likadant, och stavningen är helt regelbunden. Klicka på exemplen för att höra uttalet.

  • Aa ami älska
  • Bb bela vacker
  • Cc celo mål
  • Ĉĉ ĉokolado choklad
  • Dd doni ge
  • Ee egala jämlik
  • Ff facila lätt
  • Gg granda stor
  • Ĝĝ ĝui njuta
  • Hh horo timme
  • Ĥĥ ĥoro kör
  • Ii infano barn
  • Jj juna ung
  • Ĵĵ ĵurnalo tidning
  • Kk kafo kaffe
  • Ll lando land
  • Mm maro hav
  • Nn nokto natt
  • Oo oro guld
  • Pp paco fred
  • Rr rapida snabb
  • Ss salti hoppa
  • Ŝŝ ŝipo skepp
  • Tt tago dag
  • Uu urbo stad
  • Ŭŭ aŭto bil
  • Vv vivo liv
  • Zz zebro zebra

Substantiv

Alla substantiv i esperanto slutar på -o. (Substantiv är namn på saker.)

  • domo hus
  • libro bok

Plural

För att skapa plural (flertal), lägg bara till -j:

  • domoj (flera) hus
  • libroj böcker

Objekt

I esperanto visar man direkt objekt i meningen genom att lägga till -n. Det gör det möjligt för oss att ändra ordföljden i en mening utan att ändra betydelsen. (Ett direkt objekt är det som direkt träffas av en handling.)

  • La hundo amas la katon Hunden älskar katten.
  • La kato amas la hundon Katten älskar hunden.

Adjektiv

Alla adjektiv i esperanto slutar med -a. (Adjektiv används för att beskriva substantiv.)

  • alta hög
  • bela vacker

Prefix

Kolla! Lägger man till mal- i början på ett ord får det motsatt betydelse.

  • malalta låg
  • malbela ful

mal- är exempel på ett prefix. Prefix lägger man till i början på ord för att skapa nya ord. I esperanto finns 10 olika prefix.

Suffix

Det finns många sätt att göra nya ord med hjälp av speciella ändelser. Till exempel, -et- förminskar.

  • dometo stuga eller litet hus
  • libreto liten bok

-et- är exempel på suffix. Suffix sätter man efter ord för att skapa nya ord. I esperanto finns 31 olika suffix.

Verb

Verb är förstås mycket viktiga. Men du kommer att se att de också är mycket enkla i esperanto. (Verb visar utförandet av en handling eller varandet i ett tillstånd.)

  • ludi att leka/spela
  • ridi att skratta

Verbformer

Infinitiv slutar på -i. Verb i nutid slutar alltid på -as, i förfluten tid på -is och i framtid på -os. Det finns inga oregelbundna verb!

  • mi estas jag är
  • mi estis jag var
  • mi estos jag kommer att vara
  • vi estas du/ni är
  • vi estis du/ni var
  • vi estos du/ni kommer att vara
  • li estas han är
  • li estis han var
  • li estos han kommer att vara
  • ŝi estas hon är
  • ŝi estis hon var
  • ŝi estos hon kommer att vara
  • ĝi estas den/det är
  • ĝi estis den/det var
  • ĝi estos den/det kommer att vara
  • ni estas vi är
  • ni estis vi var
  • ni estos vi kommer att vara
  • ili estas de är
  • ili estis de var
  • ili estos de kommer att vara

Adverb

Med ändelsen -e skapar man adverb. (Adverb är ord som beskriver verb.)

  • silente tyst
  • rapide snabbt

Vill du lära dig mer?

Börja lära dig

Tillbaka till toppen