Till sidans innehåll

Här är korta förklaringar till de viktigaste grammatiska termerna som används i den här grammatiken. Förklaringarna är formulerade med utgångspunkt i esperantos grammatik. I andra grammatikor (om esperanto eller om andra språk) kan termerna användas på lite andra sätt. Termerna i lernu!-grammatiken följer i stort sett användningen i Plena Analiza Gramatiko av Kalocsay och Waringhien.

adjektivo (adjektiv)
Ord som används för att beskriva ett substantiv eller ett substantivliknande småord.
adjekto (adverbial)
Satsdel som säger på vilket sätt, på vilken plats, när, med vilket verktyg osv, predikatets handling (eller tillstånd) sker. Alla satsdelar utom predikat, subjekt, objekt och predikativ, är adverbial.
adverbo (adverb)
Ett ord som beskriver något som inte är substantiv eller substantivliknande småord (tex. verb, adjektiv, adjektivliknande småord, annat adverb, adverbliknande småord eller en hel sats).
afikso (affix)
Rot som används främst för att skapa sammansatta ord: Suffix eller prefix.
afrikato (affrikata)
Konsonant som bildas med tvär ansats som avbryts och fortsätter med utdragen ljudande/fräsande slutfas.
aktivo (aktiv)
Den vanliga formen på satser, där subjektet är det som agerar på predikatet. Se passiv.
akuzativo (ackusativ)
Avslutningen -N.
apozicio (apposition)
Satsdel som (vanligen) står direkt efter en annan satsdel och som benämner samma sak med andra ord.
epiteto (epitet)
Adjektiv, adjektivliknande småord, adverb eller adverbliknande småord, som direkt beskriver ett annat ord.
finitivo (finita verbformer)
Verbform som kan användas som predikat.
frikativo (frikativa)
Konsonant som bildas genom att en utåtriktad luftström pressas genom en smal förträngning.
futuro (futurum)
Verbform som uttrycker händelse eller tillstånd i framtiden.
imperativo (imperativ)
Verbmodus som anger uppmaning (ett av sätten att använda volativ i Esperanto).
indikativo (indikativ)
Verbmodus som anger verkliga händelser eller tillstånd.
infinitivo (infinitiv)
Verbmodus som neutral grundform som anger handling eller tillstånd utan att ange om den är verklig, önskad eller imaginär.
interjekcio (interjektion)
Litet utropsord.
kondicionalo (konditionalis)
Ett verbmodus som anger handling eller tillstånd som är overkliga, imaginära eller påhittade.
konjunkcio (konjunktion)
Småord som binder ihop satsdelar som har samma status i satsen.
konsonanto (konsonant)
Språkljud som skapas genom att luftflödet bromsas.
lateralo (lateral)
Konsonant som skapas med en förträngning bara mitt i munnen. Luften strömmar vid sidan om tungan.
modo (modus)
En del av verbformerma som uttrycker talarens relation till det sagda. Verb-modus i Esperanto är infinitv, indikativ, volativ och konditionalis.
nazalo (nasal)
Konsonant som formas med stängd mun. Luften går istället genom näsan.
negacio (negation)
Nekande småord.
netransitiva (intransitiva)
(om verb) som inte kan ha objekt.
nominativo (nominativ)
Substantiv eller substantivliknande småord som varken har preposition eller ackusativändelse.
numeralo (räkneord)
Ett småord, som uttrycker antal.
objekto (objekt)
En satsdel som visar det som direkt berörs av predikatets handling. Ibland talar man om "direkt objekt" i motsats till "indirekt objekt". "Indirekt objekt" kallas i denna grammatik till-adjekt. Ett vanligt (direkt) objekt kallas också "ackusativobjekt". Indirekt objekt kallas traditionellt även "dativobjekt".
participo (particip)
Ett ord, som presenterar en handling eller ett tillstånd såsom en egenskap hos dess subjekt eller objekt.
pasivo (passiv form)
Ett slags "omvänd" meningsbyggnad, i vilken det som vanligen (i aktiv form) är objekt, uppträder som subjekt.
plozivo (plosiv)
Konsonant som bildas genom att en fullständig blockering avbryts av en en luftstöt.
pluralo (pluralis)
Grammatiskt flertal: mer än en sak.
predikativo (predikativ (predikatsfyllnad))
En självständig satsdel som beskriver subjektet eller objektet med hjälp av ett verb.
predikato (predikat)
Huvudverbet i satsen. Verb som vanligen har ett subjekt.
prefikso (prefix)
Ett affix, som man placerar före andra rötter.
prepozicio (preposition)
Ett småord som visar den efterföljande satsdelens funktion i satsen.
preterito (preteritum)
En verbform som uttrycker en handling eller ett tillstånd i det förflutna.
prezenco (presens)
En verbform som uttrycker en handling eller ett tillstånd i nutid.
pronomo (pronomen)
Ett småord som används som en ersättning för en substantivisk satsdel.
singularo (singularis)
Grammatiskt ental.
subjekto (subjekt)
En satsdel som (i en aktiv sats) utvisar vad som utför predikatets handling.
subjunkcio (subjunktion)
Ett småord som inleder en bisats och binder den till dess huvudsats.
substantivo (substantiv)
Ett ord som kan fungera som huvudord i följande satsdelar: subjekt, objekt, vokativ, adverbial, epitet, supplement och predikativ.
sufikso (suffix)
Ett affix som placeras efter andra rötter.
suplemento (supplement)
En direkt beskrivning av ett ord som inte är verb, och vars relation till det beskrivna ordet visas av en (preposition eller en ackusativändelse).
transitiva (transitiv)
(i fråga om ett verb) Som kan ha objekt.
verbo (verb)
Ett ord som uttrycker en handling eller ett tillstånd, och som kan fungera som predikat i en sats. Som verb räknar man dock också infinitiv, trots att en sådan verbform normalt inte kan fungera som predikat.
vibranto (vibrant)
En konsonant som bildas genom flera på varandra följande snabba blockeringar och avbrott.
vokalo (vokal)
Ett språkljud som frambringas utan blockering av luftströmmen, och som kan bära en accent.
vokativo (vokativ)
En satsdel som visar till vem uttalandet är riktat.
volitivo (volitiv)
Ett verbmodus som visar att handlingen eller tillståndet inte är verkligt utan bara eftersträvat.
vorteto (småord)
Ett ord som inte kräver ändelse utan kan förekomma i en sats som sådant.
Tillbaka till toppen