Till sidans innehåll

Inne i satsen kan det finnas en annan sats, som fungerar som satsdel i huvudsatsen. En sådan icke-huvudsats kallar man bisats. Bisatser saknar oftast funktionsmarkör. En bisats börjar vanligen med ett inledningssmåord, en subjunktion:

Andra subjunktioner är se, ĉar, dum, ĝis, kvankam, kvazaŭ, ol kaj apenaŭ.

Ke

Subjunktionen ke uttrycker inte egentligen någon betydelse. Den visar bara att en bisats börjar, och att den inte har någon annan subjunktion. Ke-satsen kan ha många olika funktioner i satsen. Man kan synliggöra denna funktion om man ersätter ke-satsen med tabellordet tio. Ibland använder man småordet tio och ke-satsen tillsammans, i synnerhet när det är nödvändigt att markera den funktion som ke-satsen har med hjälp av en preposition.

En ke-sats som subjekt, objekt eller adverbial

  • Okazis, ke la reĝino mortis.Tio okazis. - Det hände, att drottningen dog. → Det hände.
  • Ŝajnas, ke pluvos.Tio ŝajnas. - Det verkar som att det kommer att regna. → Detta förefaller.
  • Estas vero, ke ŝi havis sur si pantoflojn.Tio estas vero. - Det är sant att hon har på sig tofflor. → Detta är sant.
  • Kompreneble, ke mi lin amas. - Förståeligt, att jag älskar honom.

    Predikatet är underförstått: Estas kompreneble, ke mi lin amas.Tio estas komprenebla. Kompreneble har ändelsen E, eftersom det är en predikativ beskrivning av bisatsen. När man ändrar till tio, måste man ändra till komprenebla.

  • Diru al la patro, ke mi estas diligenta.Diru tion al la patro. - Säg till far att jag är flitig. → Säg det till far.
  • Mi volas ke vi tien iru.Mi volas tion. - Jag vill att du går dit. → Jag vill det.
  • Se li scius, ke mi estas tie ĉi, li tuj venus al mi.Se li scius tion... - Om han visste att jag var här, skulle han genast komma till mig. → Om han visste det...
  • Subite li aŭdis, ke iu alrajdas de la vojo al la domo.Subite li aŭdis tion. - Plötsligt hörde han att någon kom ridande från vägen till huset. → Plötsligt hörde han det.
  • Mi pensas, ke ne.Mi pensas tion. - Jag tänker att det inte är så. → Jag tänket det.

    Bisatsen är drastiskt förkortad = ...att det inte är så, eller liknande.

  • Li vekiĝis per tio, ke iu lin skuis. = Li vekiĝis per skuado. - Han vaknade av att någon skakade om honom. = Han vaknade av en skakning.
  • Tiam ŝi ekploris pro tio, ke ŝi estas tiel malbela. = Tiam ŝi ekploris pro sia malbeleco. - Då började hon gråta över det att hon är så ful. = Då började hon gråta över sin fulhet.
  • Via patro neniam povis ekrigardi vin sen tio, ke li batus sin en la bruston kaj ĝemus. = ...sen brustobatado kaj ĝemado. - Din far kunde aldrig titta på dig utan att han slog sig för bröstet och jämrade sig. = ...utan bröstslående och kvidande.
  • Ne por tio mi estas ĉi tie, ke mi alportadu manĝon al la loĝantoj. = Mi estas ĉi tie ne por alportado de manĝo al la loĝantoj. - Det är inte för det som jag är här, att jag ska leverera mat till de boende. = Jag är inte här för leveranser av mat till de boende.

Om prepositionen är pri, utelämnar man den normalt (liksom det assisterande tio):

  • Ili nin kulpigas, ke ni agas maljuste. = Ili nin kulpigas pri tio, ke... - De beskyllde oss för att handla orättvist. = De beskyllde oss för det, att...
  • Petu ŝin, ke ŝi sendu al mi kandelon. = Petu ŝin pri tio, ke... - Be henne att hon sänder mig ett ljus. = Be henne om det, att...

Prepositionen por sätter man normalt direkt före ke-satsen utan assisterande tio. Det fullständiga uttrycket por tio ke använder man mycket sällan. Man använder också anstataŭ direkt före ke, och ibland malgraŭ, krom och sen:

  • Jen prenu ankoraŭ du panojn kaj unu ŝinkon, por ke vi ne bezonu malsati. - Se här, tag två bröd och en skinka till, så att ni inte ska behöva hungra.
  • Ŝi tuj lavis sian kruĉon kaj ĉerpis akvon en la plej pura loko de la fonto kaj alportis al la virino, ĉiam subtenante la kruĉon, por ke la virino povu trinki pli oportune. - Hon diskade genast sitt krus och öste upp vatten från den renaste delen av källan och bar fram till kvinnan, och hon stödde kruset hela tiden, så att kvinnan skulle kunna dricka mer bekvämt.
  • Anstataŭ ke ĉiu lernas diversajn lingvojn, ĉiuj ellernadu unu saman lingvon. - I stället för att var och en lär sig olika språk, ska alla lära sig ett och samma språk ordentligt.
  • Li klopodis daŭrigi, malgraŭ ke li estis tre laca. Malgraŭ (tio) ke = kvankam. - Han försökte fortsätta, trots att han var mycket trött.
  • Mi nenion pli postulus, krom ke oni montru al mi sindonecon kaj estimon. - Jag kräver ingenting mer, förutom att man visar mig tillgivenhet och uppskattning.
  • Vi ne povas ĝin tuŝi, sen ke ĝi rompiĝus. - Du kan inte röra den utan att den går sönder.

Ibland använder man en enkel ke-sats utan por i stället för por (tio) ke:

  • Ŝi bone lin kovris, ke li ne malvarmumu denove. = ...kovris por ke li ne malvarmumu denove. - Hon täckte honom väl, så att han inte skulle bli förkyld på nytt.
  • Tie estis unu riĉa virino, kiu retenis lin, ke li manĝu ĉe ŝi. = ...por ke li manĝu ĉe ŝi. - Där var en rik kvinna, som höll kvar honom för att han skulle äta hos henne.

Bara por ke, malgraŭ ke, anstataŭ ke, krom ke och sen ke är allmänt accepterade. Men det är bara ovanan som är argumentet mot satser som: Ni parolis, pri ke la prezoj ĉiam altiĝas. Oni argumentis, kontraŭ ke ili ekloĝu en la urbo. Li sukcesis eskapi, pro ke vi dormis. Tio okazis, antaŭ ke mi naskiĝis. Ovanan är dock ett starkt argument. Man ska inte i onödan uttryck sig på ett sätt som är så ovanligt att man kanske inte blir förstådd. Man ska alltså hellre använda ett assisterande tio: pri tio ke, kontraŭ tio ke osv. I stället för antaŭ (tio) ke och post (tio) ke använder man antaŭ ol och post kiam. I stället för pro ke ska man använda pro tio ke, tial ke eller ĉar.

Ke-satser som supplement

Ofta fungerar en ke-sats som ett supplement, som förklarar ett ords betydelse.

  • De s-ro Bourlet mi ricevis la sciigon, ke li ne volas publikigi la projekton en la "Revuo". - Från herr Bourlet mottog jag underrättelsen att han inte vill publicera projektet i "Revuo".
  • Ŝi estis plena de timo, ke la infano mortos. - Hon var full av fruktan att barnet skulle dö.
  • Li metis la kondiĉon, ke oni ne instruu al ŝi la Kristanan religion. - Han ställde villkoret att man inte skulle undervisa henne i den kristna religionen.
  • Tio estis la unua fojo, ke ŝi nomis ŝin sia filino. - Detta var den första gången som hon kallade henne sin syster.

    Många använder kiam i stället för ke i dessa satser. Ke är normalt lämpligare, eftersom en sådan här ke-sats ofta inte visar när "gången" inträffade utan förklarade vad gången innebar.

  • Estis tia ventego, ke la tegoloj deflugis de la tegmentoj. - Det var en sådan storm att teglen blåste av taken.
  • Ili ambaŭ estis tiel malagrablaj kaj tiel fieraj, ke oni ne povis vivi kun ili. - De var båda så otrevliga och så stolta att de inte kunde leva tillsammans med varandra.
  • Ili enpakis tiom da libroj, ke ili ne povis ĉion porti. - De packade ner så mycket böcker att de inte kunde bära allt.
  • Vi ne estas kulpa, ke vi fariĝis tio, kio vi estas. = ...kulpa pri tio, ke... - Du är inte skuld till att du blev det som du är. = ...skuld till det att...
  • Ŝi estis tute certa, ke tio estos plenumita. = ...certa pri tio ke... - Hon var helt säker på att detta skulle utföras. = ...säker på det att...
  • Kiel feliĉa mi estas, ke mi ĝin scias! - Så lycklig jag är att jag vet det.

    Här visar ke-satsen orsak. Man kan använda ke i stället för ĉar.

  • Ĉion mi permesis al vi escepte, ke vi faru tion ĉi. = ...kun la escepto, ke vi faru tion ĉi. - Allt tillåter jag dig, utom att du gör det här. = ...med undantag av att du gör det här...

En ke-sats som predikativ

En ke-sats kan vara en predikativ beskrivning av en substantivisk satsdel:

  • La vero estas, ke mi amas vin. - Sanningen är att jag älskar dig.
  • La esenco de la sciigoj estis, ke al ili estas bone. - Det väsentliga i underrättelsen var att de mådde bra.

Utelämnande av ke

Ibland utelämnar man ke före en bisats, men nästan bara i indirekt anföring:

  • Mi diras al vi, ŝi ricevos. = Mi diras al vi, ke ŝi ricevos. - Jag säger dig, hon ska få = Jag säger dig att hon ska få.
  • La vetero baldaŭ malboniĝos, ŝajnas. = Ŝajnas, ke la vetero baldaŭ malboniĝos. - Vädret kommer snart att bli dåligt, verkar det. = Det verkar som att vädret snart ska bli dåligt.

Frågebisatser

Om en bisats är en fråga, börjar den med ĉu eller med ett KI-ord. Frågebisatser kan uppträda i samma funktioner som ke-satser.

  • Diru, ĉu mi povos veni. - Säg, kan jag komma.

    Ĉu-frågan är objekt till diru.

  • Ŝi ne sciis, ĉu ŝi nur sonĝisĉu tio estis efektivaĵo. - Hon visste inte om hon bara drömde eller om detta var något verkligt.

    Som objekt finns det två ĉu-frågor som är sammanbundna med .

  • Ĉu tio estas roso aŭ larmoj, tion neniu povis vidi. - Om detta var dagg eller tårar, det kunde ingen se.

    Ĉu-frågan är objekt, med ett assisterande tio.

  • Li provis, ĉu la pordo estas nefermita. - Han prövade om porten var olåst.

    Ĉu-frågan är objekt till provis.

  • La tuta afero dependas de tio, ĉu ŝi venos aŭ ne. - Hela affären beror på om hon kommer eller inte.

    Frågan är ett de-adverbial med ett assisterande tio.

  • Mi dubas, ĉu vi estas feliĉa. - Jag är osäker på om hon är lycklig.

    Frågan fungerar som ett pri-adverbial. = Mi dubas pri tio, ĉu...

  • Li faris al mi la demandon, ĉu mi bone fartas. - Han ställde mig frågan om jag mådde bra.

    Frågan är ett supplement till ordet demandon.

  • Mia sola demando al vi estas, ĉu vi amas min. - Min enda fråga till dig är, om du älskar mig.

    Frågan är subjektpredikativ.

  • Kion ni nun faru, estas demando tre malfacila. - Vad vi nu ska göra är en mycket svår fråga.

    KI-frågan fungerar som subjekt till estas.

  • Mi montris al la infano, kie kuŝas ĝia pupo. - Jag visade barnet var dess docka låg.

    Frågan är objekt till montris.

  • Mi volus scii, kiom de la ŝtofo ili jam pretigis. - Jag skulle vilja veta hur mycket tyg de redan har gjort färdigt.

    Frågan är objekt till scii.

  • Mi ne scias, ĝis kiam ili restos ĉi tie. - Jag vet inte tills när de ska bli kvar här.

    Frågan är objekt.

  • Kiel longe ni estis en la malliberejo, tion mi ne scias. - Hur länge vi var i fängelset, det vet jag inte.

    Frågan är ett objekt med ett hjälpande tio.

  • Nun mi venis, por informi vin, kio estos kun via popolo en la estonta tempo. - Nu kom jag för att informera dig vad som ska vara med ditt folk i framtiden.

    Frågan är ett pri-adverbial, men pri tio är utelämnat: ...por informi vin pri tio, kio estos...

  • La demando pri tio, kia estos la formo de tiu lingvo, estas por mi afero negrava. - Frågan hurudan detta språks form kommer att vara är för mig en oviktig sak.

    Frågan är en rak beskrivning av la demando med hjälp av tio.

I vissa språk använder man i bisatser samma ord för ĉu och för se. I Esperanto måste man göra åtskillnad. Ĉu anger en fråga. Se anger ett villkor. Betydelseskillnaden är stor.

  • Morgaŭ li diros, ĉu li venos.Morgaŭ li diros "jes, mi venos" aŭ "ne, mi ne venos". - I morgon ska han säga om han ska komma. ≈ I morgon ska han säga "ja, jag ska komma" eller "nej, jag ska inte komma".

    Ĉu-frågan är objekt till diros. = I morgon ska han säga svaret på frågan om han ska komma.

  • Morgaŭ li diros, se li venos. = Morgaŭ li diros (ion), sed tio okazos nur se li venos. - I morgon ska han säga, såvida han kommer. = I morgon ska han säga (något), men det sker bara om han kommer.

    Se-satsen är ett villkorsadverbial.

Relativa bisatser

Tabellord på KI inleder också bisatser utan frågeinnebörd. Ofta representerar ett sådant KI-ord på något sätt en omständighet som också förekommer i huvudsatsen. Sådana KI-ord kallar man relativa, eftersom de anger en relation mellan bisatsen och huvudsatsen.

Relativt kiu

  • Hieraŭ mi vidis viron, kiu promenis sur la strato. - I går såg jag en man som promenerade på gatan.

    Kiu-satsen är epitet till ordet viron. Det hela är en sammansättning av de två satserna: Hieraŭ mi vidis viron. + La viro promenis sur la strato. Samma man har rollen i båda satserna. I bisatsen använder man det relativa kiu för att representera mannen. I stället för kiu-satsen skulle man kunna använda ett participiellt epitet: Hieraŭ mi vidis viron promenantan sur la strato.

  • La libroj, kiuj kuŝas tie, estas miaj. - Böckerna som ligger där är mina. = La libroj estas miaj. + La libroj kuŝas tie. (= La libroj kuŝantaj tie estas miaj.)

    Man använder kiuj med ändelsen J, eftersom det syftar på ett ord i pluralis.

  • La domo, kiun vi aĉetis, estas malbona. - Huset som du köpte är dåligt. = La domo estas malbona. + Vi aĉetis la domon. (= La domo aĉetita de vi estas malbona.)

    Man använder kiun med ändelsen N, eftersom det fungerar som objekt i bisatsen.

  • Mi vidis la filmojn, pri kiuj vi tiel multe rakontis. - Jag såg filmer som du berättade så mycket om. = Mi vidis la filmojn. + Vi rakontis tiel multe pri la filmoj.

    Man använder pri före kiuj, eftersom det fungerar som ett pri-adverbial i bisatsen.

  • Jen venas la verkisto, la librojn de kiu ĉiuj legas. - Se där kommer författaren vars böcker alla läser. = Jen venas verkisto. + Ĉiuj legas la librojn de la verkisto.

    De kiu är ett ägande-supplement till la librojn och måste stå efter la librojn. Normalt använder man kies i stället för de kiu: Jen venas la verkisto, kies librojn ĉiuj legas.

  • Riĉa estas tiu, kiu ŝuldas al neniu. - Rik är den som står i skuld till ingen.
  • Mi nun havas tie ĉi preskaŭ neniun, al kiu mi povus konfidi! - Jag har nu här nästan ingen som jag skulle kunna anförtro mig åt.
  • Mi vizitos tiujn amikojn, kiujn mi ekkonis dum la pasinta Universala Kongreso. - Jag besökte de vänner, som jag lärde känna under den sista universella kongressen. = Mi vizitos tiujn amikojn. + Mi ekkonis tiujn amikojn dum...

    Tillägget tiujn före amikojn förstärker hänsyftningen på den efterföljande bisatsen.

  • Ŝi kisis tiun manon, kiu ankoraŭ antaŭ nelonge kruele batis ŝian infanon. - Hon kysste den hand som inte långt innan grymt hade slagit hennes barn.
  • Unuj servas por ornamo, kaj aliaj por manĝo, ekzistas ankaŭ tiaj, kiuj estas tute superfluaj. - En del tjänar som prydnader och andra som mat, det finns också de som är helt onödiga.

    Man kan säga att ett substantiv är underförstått: ...det finns också sådana växter som är.... Man kan också använda relativt kia efter tia,

  • Al Vi, kiu kreas, al Vi, kiu reĝas, hodiaŭ ni preĝas. - Till Dig som skapar, till Dig som styr, ber jag i dag.

Ofta är det svårt att skilja en relativ kiu-sats från huvudsatsen, eftersom betydelsen beror på bägge satserna tillsammans:

  • Ŝi prenis la plej belan arĝentan vazon, kiu estis en la loĝejo. - Hon tog den vackraste silvervas som var i bostaden. = Ŝi prenis la plej belan arĝentan vazon. + La plej bela arĝenta vazo estis en la loĝejo.

    Satserna för sig är inte sanna. Kiu-satsen är nödvändig för att begränsa betydelsen hos satsdelen la plej belan arĝentan vazon.

Många sätter inte komman före och efter kiu-satser som är nödvändiga för hela satsens betydelse. Om det finns det emellertid inga regler. Man kan alltid sätta ut komman.

En relativ kiu-sats står normalt omedelbart efter ordet i fråga, men ibland på en annan plats, till exempel i början av hela meningen. Då är det beskrivna ordet alltid tiu eller har tiu före sig.

  • Kiu volas perfektiĝi en Esperanto, al tiu mi rekomendas la diversajn lernolibrojn kaj vortarojn. = Al tiu, kiu volas perfektiĝi en Esperanto, mi rekomendas... - Den som vill bli perfekt på esperanto, för den rekommenderar jag de olika läroböckerna och ordböckerna. = För den, som vill bli perfekt på esperanto, rekommenderar jag...
  • Kiun malĝojo ne turmentis, tiu ĝojon ne sentas. = Tiu, kiun malĝojo ne turmentis, ne sentas ĝojon. - Den som inte plågats av olycka, den kan inte känna glädje.

Ibland har en huvudsats mer än en relativ kiu-sats som epitet. Normalt tillägger man för tydlighetens skull en konjunktion, exempelvis kaj eller sed: Hieraŭ mi vidis viron, kiu promenis sur la strato, kaj kiu portis grandan valizon. Båda kiu-satserna relaterar till ordet viron. Om det är fler än två relativa kiu-satser räcker det att lägga bindeordet före den sista kiu-satsen: Jen estas afero, kiu estas tre utila, kiu helpos vin en multaj okazoj, kaj kiun vi tre zorge gardu. Alla tre kiu-satserna är epitet till ordet afero.

Ibland är en relativ kiu-sats mycket svagt bunden till det ord vars epitet den är. En sådan kiu-sats fortsätter helt enkelt berättelsen. Man kan lika väl använda en separat huvudsats. En kiu-sats som fortsätter berättandet står alltid i slutet av huvudsatsen:

  • Ŝi kun ĝentila rideto transdonis la leteron al la anglino, kiu leviĝis, faris saluton kaj eliris el la ĉambro. = Ŝi kun ĝentila rideto transdonis la leteron al la anglino, kaj tiu (poste) leviĝis... - Hon gav med ett leende brevet till engelskan, som reste sig, tog avsked och gick ut ur rummet. = Hon gav med ett leende brevet till engelskan, och denna reste sig (därefter)...
  • Kelkaj estimataj scienculoj per sugestio falis en kaptilon, el kiu ili tamen baldaŭ retiriĝis. = ...falis en kaptilon, sed ili tamen baldaŭ retiriĝis el ĝi. - Några aktade vetenskapsmän föll av påverkan i en fälla, ur vilken de dock snart drog sig tillbaka. = ...föll av påverkan i en fälla, men de drog sig dock snart tillbaka ur den.
  • Li ŝuldas al mi mil eŭrojn, kiun sumon li ne repagis malgraŭ plurfoja rememorigo. = Li ŝuldas al mi mil eŭrojn. Tiun sumon li ne repagis... - Han är skyldig mig tusen euro, vilken summa han inte har återbetalat trots flera gångers påminnelse. = Han är skyldig mig tusen euro. Denna summa har han inte återbetalat...

Relativt kio

Relativt kio kan användas som subjunktion på liknande sätt som relativt kiu. Man använder relativt kio i stället för relativt kiu om bisatsen är ett epitet till ett tabellord på O:

  • Mi volas, ke tio, kion mi diris, estu obeata. = Mi volas, ke tio estu obeata. + Mi diris tion. - Jag vill att det som jag har sagt ska åtlydas.
  • Mi faros ĉion, kion mi povos, por trovi por vi konforman okupon. - Jag ska göra allt som jag kan för att hitta dig en adekvat syssla.
  • La juvelista laboro enhavas en si nenion, kio superus miajn fortojn. - Juvelerararbetet innehåller ingenting som skulle överskrida mina krafter.
  • Vi rakontis al mi ion, kion mi neniam forgesis. - Du berättade något för mig som jag aldrig glömde.
  • Neniu faris ion eminentan, kio meritus mencion. - Ingen gjorde något förträffligt, som skulle förtjäna omnämnande.

    I sådana fall då det efter tabellordet på O följer ett adjektiviskt epitet, kan man också använda ett relativt kiu: ...faris ion eminentan, kiu meritus mencion.

Ofta underförstås det beskrivande tabellordet:

  • Redonu, kion vi prenis. = Redonu tion, kion vi prenis. - Ge tillbaka vad du tog. = Ge tillbaka det, som du tog.
  • Post du aŭ tri tagoj mi jam ne havos per kio hejti la ĉambron. = ...ne havos ion, per kio mi povus hejti la ĉambron. - Om två eller tre dagar kommer jag inte att ha något att värma rummet med.

Man använder relativt kio i stället för kiu, om bisatsen är epitet till ett substantiverat adjektiv med mycket allmän betydelse. Man kan säga att ordet io är underförstått efter adjektivet. Men i verkligheten använder man aldrig ett sådant fullständigt uttryck med io:

  • La sola, kion mi deziras, estas: ke la mondo havu lingvon internacian. (≈ La sola io, kion mi deziras...) - Det enda som jag önskar är: att världen ska ha ett internationellt språk. (≈ *Det enda något som jag önskar...*)
  • La unua, kion li faris vespere, estis tio, ke li elprenis la nukson. - Det första som han gjorde på kvällen var att han tog fram nöten.
  • Okazis la plej bona, kion oni povus imagi. - Det bästa hände, som man kunde föreställa sig.

Om man sätter in ett substantiv, till exempel afero, måste man alltid använda relativt kiuLa sola afero, kiun mi deziras... Den enda sak som jag önskar...La unua afero, kiu okazis... Den första sak som hände... Okazis la plej bona afero, kiun oni povus imagi. Den bästa sak hände, som man kunde föreställa sig.

Om det substantiverade adjektivets betydelse är mindre abstrakt och man underförstår något slags verkligt, då ska man använda kiu:

  • Vi ne estas la unua [persono], kiu parolas al mi en tia maniero. - Du är inte den första [person] som talar till mig på ett sådant sätt.
  • Ĉiu estis ravata de la nova kaj bela [afero], kiun ŝi vidis. - Var och en beundrade det nya och vackra [ting] som hon såg.

Man använder relativt kio i stället för kiu också för att beskriva en hel sats. Då representerar kio hela satsens idé:

  • Li donadis multe da mono al la malriĉuloj, kio estis tre laŭdinda. - Han gav mycket pengar till de fattiga, vilket var mycket berömvärt. = Li donadis multe da mono al la malriĉuloj. + Tio estis tre laŭdinda.

    Kio representerar hela satsen: Han gav mycket pengar till de fattiga.

  • Ŝi havas ŝatokupon, kio estas bona. = Estas bone, ke ŝi havas ŝatokupon. - Hon har en hobby, vilket är bra. = Det är bra att hon har en hobby.

    Jämför med: Ŝi havas ŝatokupon, kiu estas bona. = Hon har en hobby, som är bra = Hon har en bra hobby.

  • La filmo estis tute teda, pro kio li foriris jam antaŭ la fino. = Ĉar la filmo estis tute teda, li foriris... - Filmen var heltråkig, varför han gick iväg redan före slutet. = Eftersom filmen var heltråkig, gick han iväg...
  • Oni proponis al li oficon de kuriero, kio promesis esti tre enspeziga afero. - Man föreslog honom en kurirtjänst, vilket lovade vara en mycket inkomstbringande sak.

    Här representerar kio inte idén man föreslog honom en tjänst som kurir, utan idén att han möjligen ska få en kurirtjänst, eller att ha en kurirtjänst.

Emfatiska satsvändningar med relativt kiu eller kio

Det finns en speciell emfatisk satsvändning, i vilken man använder presens av verbet esti plus en relativbisats med kiu eller kio:

  • Li decidas pri ĉi tiaj aferoj.Estas li, kiu decidas pri ĉi tiaj aferoj. - Han bestämmer om sådana här saker.→ Det är han som bestämmer om sådana här saker.

    Huvudsatsen estas li presenterar subjektet med betoning.

  • Ni manĝas makaroniojn.Tio, kion ni manĝas, estas makaronioj.Estas makaronioj [tio], kion ni manĝas. - Vi äter makaroner. → Det som vi äter är makaroner. → Det är makaroner [det] som vi äter.

    Stark tonvikt på makaronioj.

Ofta kan man uttrycka emfas lättare med hjälp av ordföljden. Pri ĉi tiaj aferoj decidas li. Makaroniojn ni manĝas. Om sådana här saker bestämmer han. Makaroner äter vi.

Relativt kies

Relativt kies anger oftast ägande eller tillhörighet:

  • Jen venas la verkisto, kies librojn ĉiuj legas. - Se där kommer den författare vars böcker alla läser. = Jen venas verkisto. + Ĉiuj legas la librojn de tiu verkisto.

    Böckerna hör till den där författaren (eftersom han har skrivit dem).

  • La ĉambro, kies pordon la pordisto malfermis, estis sufiĉe vasta. - Rummet, vars dörr portvakten öppnade, var ganska stort. = La ĉambro estis sufiĉe vasta. + La pordisto malfermis la pordon de la ĉambro.

Relativt kies kan också visa tankeobjektet eller -subjektet till ett handlingssubstantiv.

  • Ĝi estas ia ennovaĵo, pri kies akceptado aŭ neakceptado oni devas konsiliĝi. - Den är en nyhet, om vars godtagande eller avvisande man måste samråda. = Ĝi estas ia ennovaĵo. + Oni devas konsiliĝi pri la akceptado aŭ neakceptado de tiu ennovaĵo.

    Supplementet de tiu ennovaĵo anger betydelseobjektet till (ne)akceptado: Oni devas konsiliĝi, ĉu oni akceptu aŭ ne akceptu tiun ennovaĵon. Man måste samråda om huruvida man ska acceptera eller inte acceptera denna nyhet.

  • La serpento, de kies mordo mortis via patro, nun portas lian kronon. - Den orm vars bett har dödat min far, bär nu hans krona, = La serpento nun portas lian kronon. + Via patro mortis de la mordo de la serpento.

    De la serpento anger tankesubjektet i mordo: Via patro mortis, ĉar la serpento mordis lin. Din far dog, eftersom ormen bet honom.

I vissa språk finns det ett ord som liknar kies, men som har flera betydelser. Esperantoordet kies kan bara betyda de kiu, och bara när det handlar om innehav/tillhörighet, tankeobjekt eller tankesubjekt. Kies kan inte betyda el kiu, al kiu, pri kiu eller liknande: Venis grupo de junuloj, el kiuj du estis miaj filoj. Det går inte att säga: ...junuloj, kies du estis miaj filoj. Omgjord till en självständig sats blir det: Du el la junuloj estis miaj filoj. Det handlar om att skilja ut individer ur en grupp. Man måste säga el la junuloj, inte de la junuloj. Därför är kies omöjligt. Nia asocio, al kiu ne apartenas tiuj personoj, ne havas ian ajn respondecon pri iliaj agoj. Man kan inte säga: Nia asocio, kies ne apartenas... Den självständiga satsen är: Tiuj personoj ne apartenas al nia asocio. Man säger aldrig aparteni de. Då kan man inte använda kies.

Relativt kiam

Relativt kiam kan inleda en tidsbisats. En sådan bisats kan syfta på ett tidsuttryck i huvudsatsen eller på ett underförstått tiam:

  • Antaŭhieraŭ, kiam mi estis en la urbo, mi aĉetis novan robon. - I förgår, när jag var i staden köpte jag en ny klänning. = Antaŭhieraŭ mi aĉetis novan robon. + Tiam mi estis en la urbo.
  • Kiam Nikodemo batas Jozefon, tiam Nikodemo estas la batanto kaj Jozefo estas la batato. - När Nikodemus slår Josef, då är Nikodemus den slående och Josef är den slagne.
  • Kiam oni estas riĉa, [tiam] oni havas multajn amikojn. - När man är rik [då] har man många vänner. = Tiam oni havas multajn amikojn. + Tiam oni estas riĉa.
  • Kiam mi venis al li, [tiam] li dormis. - När jag kom till honom [då] sov han.

En relativ kiam-sats kan ha en tidspreposition före sig. Prepositionen anger funktionen hos hela kiam-satsen, inte hos ordet kiam:

  • Post kiam ŝi estis mallongan tempon en la arbaro, fariĝis nokto. = Post mallonga estado en la arbaro fariĝis nokto. - Efter att hon hade varit i skogen en kort tid blev det natt.
  • De kiam naskiĝis mia filino, mi estas kiel alia homo. = De la naskiĝo de mia filino mi estas kiel alia homo. - Från det att min dotter föddes var jag som en annan människa.
  • Adam vivis, post kiam naskiĝis al li Set, okcent jarojn. = ...post la naskiĝo de Set... - Adam levde, efter det att Set hade fötts åt honom, i åttahundra år = ...efter Sets födelse...

Om man sätter in tiam i sådana satser, ska prepositionen stå före tiam: Adam vivis, post tiam, kiam naskiĝis al li Set, 800 jarojn.

Vid fråge-kiam är det annorlunda. En preposition före ett fråge-kiam anger funktionen för kiam, inte för hela frågesatsen: Ŝi demandis, ĝis kiam mi restos hejme. = Ŝi demandis, ĝis kiu tempo mi restos hejme.

Relativt kie

Relativt kie kan inleda en platsbisats. En sådan bisats kan syfta på ett rumsuttryck i huvudsatsen eller på ett underförstått tie:

  • Mi volis resti tie, kie mi estis. - Jag ville bli kvar där som jag var. = Mi volis resti tie. + Mi estis tie.
  • Kie fumo leviĝas, tie fajro troviĝas. - Där rök höjer sig, där finns det eld.
  • Jen la loko, de kie venis la bruo. - Där är platsen från vilken oväsendet kom. = Jen (estas) la loko. + De tiu loko venis la bruo.
  • Ĉie, kien mi venas, troviĝas ia malbonaĵo, kiu premas la koron. - Överallt dit jag kom fanns det något slags fulhet som betryckte hjärtat.

I stället för ett relativt kie kan man ofta använda en kiu(j), ĉe kiu(j), sur kio eller liknande, framförallt om bisatsen är epitet till ett substantiv som inte fungerar som rumsadverbial i huvudsatsen. Men kie är ofta elegantare.

  • Kelkajn fojojn mi eĉ legis longajn artikolojn pri mia afero, kie estis videble, ke la aŭtoroj eĉ ne vidis mian verkon. = ...longajn artikolojn pri mia afero, en kiuj estis... - Några gånger läste jag till och med långa artiklar om min sak, där det kom till synes att författarna inte överhuvudtaget hade sett mina verk.

    Satsdelen longajn artikolojn pri mia afero är inte ett platsadverbial utan ett objekt.

  • Ne troviĝas, kie sidi. = Ne troviĝas io, sur kio oni povus sidi. - Det fanns inget att sitta på. = Det fanns inte något på vilket man skulle kunnat sitta.

Relativt kia

Relatvt kia kan inleda en egenskapsbisats. En relativ kia-sats kan syfta på tia, tiaspeca eller tiuspeca i huvudsatsen:

  • Ŝi ne estas tia, kia devas esti reĝino. - Hon är inte en sådan, som borde vara drottning. = Ŝi ne estas tia. + Reĝino devas esti tia.
  • Kia oni vin vidas, tia oni vin taksas. - Sådan som man ser dig, så bedömer man dig. = Tia oni vin taksas. + Tia oni vin vidas.
  • Regis tia frosto, kian ni ĉe ni ne havas eĉ en la plej kruela vintro. - Det regerade en sådan frost, som vi inte har hos oss ens under den grymmaste vinter. = Regis tia frosto. + Tian froston ni ĉe ni ne havas eĉ en la plej kruela vintro.
  • La arbo de la suno estis belega arbo tia, kian ni neniam vidis. - Solens träd var ett så underbart vackert träd som vi aldrig hade sett.

Om en relativ KI-sats syftar på ett substantiv med tia, kan man också använda relativt kiu: Vi havas plenan rajton uzi la monon en tia maniero, kiu ŝajnas al Vi la plej bona.

Ett relativt kiu anger en viss individ, medan ett relativt kia visar ett slag:

  • Mi uzis tiun aŭton, kiu povas veturi tre rapide. - Jag använde denna bil, som kan gå mycket snabbt.

    Man talar om en individuell bil. Den kan gå mycket snabbt.

  • Mi uzis tian aŭton, kia povas veturi tre rapide. - Jag använde en sådan bil som kan gå mycket snabbt.

    Man talar om ett slag av bil. Alla bilar av detta slag kan gå mycket snabbt.

Men i dessa exempel visar redan tiun och tian tillräckligt klart skillnaden mellan individ och egenskap. Man kan därför använda kiu i bägge bisatserna. Oftare föredrar man kiu, men kia betonar starkare att det handlar om egenskap.

Använd relativt kia bara framför en sats med verb. Framför en ensam satsdel eller grupp av satsdelar utan verb ska man använda jämförande kiel: Li vizitis (tiajn) urbojn kiel Parizo. Säg inte: ...urbojn kia Parizo.

Relativt kiel

Relativt kiel kan inleda en sätts- eller gradbisats. En relativ kiel-sats syftar på tiel i huvudsatsen, men ofta är tiel utelämnat:

  • Oni ludas sur fortepiano, tamen tre mallaŭte kaj tiel bele, kiel ŝi neniam antaŭe aŭdis. - Man spelar på fortepiano, men mycket tyst och så vackert som hon aldrig tidigare hört.
  • Li komprenas predikon [tiel], kiel bovo [komprenas] muzikon. - Han förstår predikan [så] som en oxe [förstår] musik.

En relativ kiel-sats beskriver ibland en hel sats. Då representerar kiel hela satsens idé, liksom relativt kio: Ŝia beleco, kiel oni diris, estas la deloga beleco de la malbono. = Hennes skönhet är det ondas förledande skönhet. + Så har man sagt. = Man har sagt att hennes skönhet är...

Relativt kiom

Ett relativt kiom kan inleda en mängd- eller måttsbisats. En relativ kiom-sats syftar på tiom i huvudsatsen, men ofta är tiom utelämnat:

  • Vi faris por nia afero tiom multe, kiom neniu alia ĝis nun faris. - Du har gjort så mycket för vår sak, som ingen annan har gjort hittills. = Vi faris por nia afero tiom multe. + Neniu alia ĝis nun faris tiom.
  • Nun vi ricevos tiom multe da mono, kiom vi volas havi. - Nu ska ni få så mycket pengar som ni vill ha.
  • Ĉiuj donas al mi prunte [tiom], kiom mi volas. - Alla ger mig som lån så mycket som jag vill.

En bisats med ett relativt kiom anger ofta något slags begränsning:

  • La kompatinda stana soldato tenis sin, kiom li povis, tute rekte. - Den stackars tennsoldaten höll sig, så mycket han förmådde, helt rak.

    Hans krafter var begränsade.

  • Unu el la plej kuraĝaj knaboj kaj iom post iom ankaŭ ĉiuj aliaj ekkantis strofon el malnova kanto pri cikonioj, kiom ili tion memoris. - En av de modigaste pojkarna, och efter hand också alla de andra, började sjunga en strof ur en gammal sång om storkar, så långt de mindes detta.

    Det fanns gränser för deras minne. De kunde inte sjunga mer än vad minnet tillät.

Relativt kial

Också kial används som relativt ord, men bara som supplement till substantiv såsom kaŭzo eller motivo, och även då bara mycket sällan:

  • La efektiva kaŭzo, kial ili ne aliĝas al ni, estas tio, ke ili timas. - Den faktiska orsaken till att de inte ansluter sig till oss är att de är rädda. = La efektiva kaŭzo estas tio, ke ili timas. + Tial ili ne aliĝas al ni.

    Man kan också säga ...la kaŭzo, pro kiu ili ne aliĝas al ni... Oftare använder man dock en ke-sats: ...la kaŭzo, ke ili ne aliĝas al ni...

Man ska alltså inte använda satser som: Ili foriris tial, kial mi foriris. Utan man ska säga: Ili foriris pro la sama kaŭzo, kial mi foriris. Eller oftare: ...pro la sama kaŭzo, pro kiu mi foriris.

För att presentera en hel sats som anger orsak kan man använda pro kio: Mi ne ricevis vian leteron, pro kio mi ne respondis.Jag fick inte ditt brev, varför jag inte svarade. Man kan också kasta om satskonstruktionen och använda ĉar: Ĉar mi ne ricevis vian leteron, mi ne respondis. Eftersom jag inte fick ditt brev, svarade jag inte.

En relativ kial-sats anger inte själv en orsak eller ett motiv. Orsaken visas av det ord, på vilket kial-satsen syftar, och småordet kial representerar denna orsak i bisatsen. För att inleda en bisats som själv visar en orsak eller ett motiv använder man framför allt ĉar: Ili foriris, ĉar mi foriris. Han gick bort eftersom jag gick bort. (Mitt bortgående är orsaken till hans bortgående.)

Utelämnande av TI-ord

Ett relativt KI-ord relaterar ofta till ett TI-ord av samma slag i huvudsatsen. Ofta kan man underförstå TI-ordet utan att innebörden ändras. Det finns inte absoluta regler för när man kan utelämna ett TI-ord. Viktigast är klarheten: Om satsen blir alltför otydlig ska man inte utelämna TI-ordet. Det relativa KI-ordet och det motsvarande TI-ordet måste normalt vara av samma form: De ska vara i samma tabellgrupp(tiu — kiu, tio — kio, tiel — kiel osv.), och de ska ha samma funktionsmarkör, eller de ska båda vara utan funktionsmarkör.

  • Tiu, kiu havas forton, havas rajton.Kiu havas forton, havas rajton. - Den som har styrka, har rätt.
  • Kiu okupas sin je meĥaniko, estas meĥanikisto, kaj kiu okupas sin je ĥemio, estas ĥemiisto. = Tiu, kiu okupas sin... - Den som sysslar med mekanik är mekaniker, och den som sysslar med kemi är kemist.
  • Mi pagis al tiu, al kiu oni devis [pagi].Mi pagis, al kiu oni devis. - Jag betalade till dem man borde [betala till].

Man utelämnar normalt inte ett ensamt tiun eller tiujn: Mi finfine provis tiujn, kiujn vi tiom laŭdis. Säg inte: Mi finfine provis, kiujn vi tiom laŭdis.

Om tiu står före ett substantiv som bestämning till det, kan man inte utelämna tiu utan att betydelsen ändras. Men man kan ofta byta tiu till la utan allvarlig betydelseändring: Li ankoraŭ ne redonis tiun libron, kiun li pruntis de mi.Li ankoraŭ ne redonis la libron, kiun li pruntis de mi. Om man sade: Li ankoraŭ ne redonis libron, kiun..., skulle det handla om en av dessa böcker, som han lånade av mig. Betydelsen skulle vara förändrad.

  • Tio, kio pasis, ne revenos.Kio pasis, ne revenos. - Det som har förflutit kommer inte igen.
  • Li tuj faris tion, kion mi volis.Li tuj faris, kion mi volis. - Han gjorde genast det som jag ville.

Om tio och kio har preposition, ska man helst inte utelämna tio: Marta renkontiĝis kun tio, kun kio renkontiĝas milionoj da homoj. Inte: Marta renkontiĝis, kun kio renkontiĝas...

Om den relativa kiam-satsen relaterar till tiam, utelämnar man ofta tiam. Man bibehåller tiam bara om man vill ge betoning: Kiam oni estas riĉa, [tiam] oni havas multajn amikojn.

I stället för post tiam kiam, de tiam kiam k.t.p., använder man normalt bara post kiam, de kiam osv. Man utelämnar alltså tiam men bevarar prepositionen. I dessa fall relaterar prepositionen inte till ordet kiam utan till hela kiam-satsen: Post tiam, kiam ŝi estis mallongan tempon en la arbaro, fariĝis nokto.Post kiam ŝi estis mallongan tempon en la arbaro, fariĝis nokto.

I stället för ĝis (tiam) kiam säger man helt enkelt ĝis. Man använder inte heller dum (tiam) kiam, utan helt enkelt dum. Ĝis och dum är själv subjunktioner, och behöver inte alls hjälp av kiam. I stället för antaŭ tiam kiam använder man normalt antaŭ ol.

Om en relativ kie-sats relaterar till ett ensamt tie, utelämnar man ofta tie, men man kan bevara tie för att ge betoning: Kie estas pano, [tie] ne mankas panpecetoj.

En relativ kia-sats relaterar alltid till tia i huvudsatsen. Oftast bevarar man tia, men om satsen förblir tydlig kan det utelämnas: Li havas [tian] kapon, kian vi ne trovos en la tuta mondo.

En relativ kiel-sats relaterar alltid till tiel i huvudsatsen, men ofta kan man underförstå tiel: Ne vivu [tiel] kiel vi volas, vivu [tiel] kiel vi povas.

En relativ kiom-sats relaterar alltid till tiom i huvudsatsen, men ofta kan man underförstå tiom: Da pulvo ni havas [tiom] kiom vi volas.

En relativ kies-sats relaterar ytterst sällan till ties i huvudsatsen. När dock så någon gång är fallet, kan man knappast utelämna ties: Kies ĝi estas, ties ĝi restu.

En relativ kial-sats relaterar aldrig till tial i huvudsatsen.

Utelämnande av ett TI-ord är inte möjligt när TI-ordet och det relativa KI-ordet har olika funktionsmarkörer, eller när en av dem har, och den andra saknar funktionsmarkör.

  • Säg inte: Mi konas, kiu venis. Säg: Mi konas tiun, kiu venis. Säg inte: Ĝi estas besto, kian vi timas. Utan: Ĝi estas tia besto, kian vi timas.
  • Omöjligt: Ili loĝas, de kie mi venas. Man måste säga: Ili loĝas tie, de kie mi venas. Också omöjligt: Li devenas, kien mi iros. Man måste säga: Li devenas de tie, kien mi iros. Man kan inte heller utelämna tie samtidigt som man bevarar den preposition som står före tie. Säg inte: Li venas de kie mi loĝas. Säg: Li venas de tie, kie mi loĝas.

I vissa språk kan man ibland utelämna ett relativt KI-ord. Det är inte möjligt i Esperanto. Säg inte: La viro, mi vidis, portis valizon. Säg: La viro, kiun mi vidis, portis valizon. Säg inte: Nun estas la horo, ŝi normale alvenas. Säg: Nun estas la horo, kiam ŝi normale alvenas.

I vissa språk kan man ibland utelämna det relativa KI-ordet men bevara en eventuell preposition, som då står ensam någonstans i bisatsen (till exempel i slutet). Detta är absolut omöjligt i esperanto. En preposition måste stå före den satsdel, vars funktion den anger. Säg inte: Mi vidis tiun knabinon, vi parolis pri. Säg absolut: Mi vidis tiun knabinon, pri kiu vi parolis.

Se

Se = "under förutsättningen att, under antagandet att, i fall att". Se inleder en bisats som anger villkor, antagande eller händelse:

  • Se li scius, ke mi estas tie ĉi, li tuj venus al mi. = En la okazo, ke li scius... - Om han visste att jag är här skulle han genast komma till mig. I det fall att han visste...

    Man använder konditionalis eftersom det handlar om blotta fantasin.

  • Se mi estus sana, mi estus feliĉa. = Sub la kondiĉo, ke mi estus sana... - Om jag vore frisk vore jag lycklig. = Under förutsättningen att jag vore frisk...
  • Se li havas multe da mono, li verŝajne aĉetos aŭton. - Om han har mycket pengar kommer han antagligen att köpa en bil.

    AS-formen och OS-formen (indikativ) visar att det kan vara verklighet. Det kan vara så att han verkligen har mycket pengar, men man vet inte säkert.

  • Se iu havas multe da mono, tiu havas ankaŭ multe da problemoj. - Om någon har mycket pengar så har denne också mycket problem.

    AS-formerna anger att det handlar om en ständigt giltig princip.

  • Tiu ĉi libro havas sesdek paĝojn; tial, se mi legos en ĉiu tago po dek kvin paĝoj, mi finos la tutan libron en kvar tagoj. - Den här boken har sextio sidor; därför, om jag läser femton sidor om dagen kommer jag att bli klar med hela boken på fyra dagar.

    Det är också möjligt att använda konditionalis i sådana här satser. Vid tempus för framtid går det inte alltid att göra en strikt åtskillnad mellan fantasi och verklighet, eftersom framtiden alltid är osäker.

När en se-sats finns i början av satsen använder man ofta tiam i huvudsatsen för att bidra till tydligheten. Tiam representerar se-satsens idé. Man kan också använda tiuokaze, tiaokaze eller liknande: Se ĉiu balaos antaŭ sia pordo, tiam en la tuta urbo estos ordo.

Ibland representerar tio i huvudsatsen idén i den föregående se-satsen: Se ŝi havas multe da mono, tio ne nepre signifas, ke ŝi estas feliĉa., Om hon har mycket pengar betyder det inte nödvändigtvis att hon är lycklig. = Om hon har mycket pengra, betyder det faktum att hon har mycket pengar inte nödvändigtvis...

Se används också i en huvudsats för att uttrycka en stark önskan, som sannolikt är omöjlig att förverkliga. Verbet har alltid US-form i en sådan sats: Ho, se mi estus sola! Se mi ne havus infanon! = Mi deziregas, ke mi estu sola, ke mi ne havu infanon (men detta är inte möjligt). Man kan säga att en verklig huvudsats är underförstådd: Ho, se mi estus sola, tiam mi estus feliĉa! Man kan använda nur i önskesatser med se för att förstärka önskeinnebörden: Ho, se mi nur estus sola! Ho, se mi nur povus esti tiu feliĉulo!

Ĉar

Ĉar = "pro tio ke". Ĉar inleder en bisats, som anger orsak eller skäl:

  • La tranĉilo tranĉas bone, ĉar ĝi estas akra. = Ke la tranĉilo estas akra, estas la kaŭzo, ke ĝi tranĉas bone. - Kniven skär väl, eftersom den är vass. = Att kniven är vass, är orsaken till att den skär väl.
  • Ĉar vi estas tiel servema, mi faras al vi donacon. - Eftersom du är så tjänstvillig gör jag en donation till dig.
  • Venigu la kuraciston, ĉar mi estas malsana. - Hämta en läkare eftersom jag är sjuk.
  • Li estas mia onklo, ĉar mia patro estas lia frato. - Han är min farbror, eftersom min far är hans bror.

    Det faktum att min far är hans bror, är skälet för att kalla honom min farbror.

Om en ĉar-sats finns i början av en sats använder man ofta tial i huvudsatsen. Tial representerar idén i ĉar-satsen: Ĉar la aŭtoro de la lingvo Esperanto tuj en la komenco rifuzis unu fojon por ĉiam ĉiujn personajn rajtojn kaj privilegiojn rilate tiun lingvon, tial Esperanto estas "nenies propraĵo". I slutet av den långa ĉar-satsen har man kanske glömt att den började med ĉar. Tial inleder den därpå följande orsaksförklaringen, och påminner om att det är orsaken den handlar om. Ibland använder man tial omedelbart framför ĉar för att ge betoning: Mi petas tion ĉi tial, ĉar mi scias la inklinon de la plimulto da homoj. Efter tial använder man dock normalt en ke-sats. Tial ke = pro tio ke = ĉar: Tio ĉi estas nur tial, ke la ideo mem de lingvo "tutmonda" estas tiel alta kaj alloga. Varianten pro tio ĉar ska man dock inte använda.

Dum

Dum inleder en tidsbisats. Dum-satsen anger något, som håller på samtidigt som huvudsatsen. Man använder dum, om både bisatsen och huvudsatsen är mer eller mindre varaktiga, och de fortgår under mer eller mindre samma tid.

  • Unu el la vojaĝantoj gardodeĵoris, dum la aliaj dormis. - En av de resande höll vakt medan de andra sov.

    Vakthållningen höll på samtidigt som sovandet.

  • Restu apud mi, dum mi kun li ekstere parolos. - Bli vid min sida när jag talar med honom ute.

Ofta anger en dum-sats något som kontrasterar mot huvudsatsen. Då kan samtidighetsbetydelsen försvagas och ibland helt försvinna.

  • Dum interne ĉio kantadis kaj ĝojadis, ŝi sidis malgaja en sia ĝardeneto. - Medan alla inne sjöng och gladdes, satt hon olycklig i sin trädgårdstäppa.

    De två handlingarna, som ju var samtidiga och varaktiga, kontrasteras starkt mot varandra.

  • Li estas nur unufoja mensoginto dum vi estas ankoraŭ nun ĉiam mensoganto. - Han är bara en engångslögnare medan du fortfarande är en ständig lögnare.

    De två tillstånden är ju samtidiga (ehuru engångslögnarens agerande skedde tidigare), men det viktiga är kontrasten mellan engångslögnaren och den ständiga lögnaren.

Dum var från början bara en subjunktion. Efteråt blev dum också en preposition: Dum la manĝado venas apetito.

Om inte båda handlingarna är varaktiga, eller om man inte speciellt vill ange en varaktighet, använder man det relativa kiam. Då är de två handlingarna kanske samtidiga bara tillfälligtvis: Kiam mi venis al li, li dormis. Kiam oni estas riĉa, oni havas multajn amikojn. Dum och kiam visar olika nyanser. Man ska alltså inte använda bägge samtidigt. Säg inte: Tio okazis, dum kiam mi loĝis en Romo. Säg ...dum mi loĝis en Romo, om det handlar om ett långvarigt skeende. Säg ...kiam mi loĝis en Romo, om det var ett kortvarigt skeende, eller om varaktigheten är betydelselös.

Ĝis

Ĝis inleder en bisats, som betecknar den tidsmässiga slutpunkten för huvudsatsen. När ĝis-satsens handling börjar, då slutar huvudsatsens handling:

  • Ili persekutos vin, ĝis vi pereos. - De ska förfölja er tills ni går under.

    När ni går under upphör förföljandet.

  • Malĝoje ŝi eliris el la palaco kaj iris dum la tuta tago tra kampoj kaj marĉoj, ĝis ŝi venis al la granda arbaro. - Sorgsen gick hon ut ur palatset och vandrade hela dagen över fält och sankmarker, tills hon kom till en stor skog.

    När hon kom till den stora skogen upphörde vandrandet.

  • Ili jam obstine celados al ĝi ĉiam pli kaj pli kaj ne ĉesos en sia celado tiel longe, ĝis ili la aferon atingos. - De strävade redan envist mot den ständigt mer och mer, och upphörde inte i sitt strävande innan de uppnådde saken.

En gxis-sats ska alltid beteckna något mer eller mindre momentant. Säg inte: Mi restis, ĝis li dormis. Säg: Mi restis, ĝis li ekdormis. Eller: Mi restis, ĝis mi vidis, ke li dormas. Eller något liknande.

I en tidsbisats är det överflödigt, rentav olämpligt, att lägga till kiam efter ĝis. Säg inte: Mi daŭrigos demandadi, ĝis kiam vi respondos. Säg helt enkelt: Mi daŭrigos demandadi, ĝis vi respondos. Ĝis är själv en subjunktion och behöver inte hjälp av kiam. Men om det handlar om en frågebisats är ĝis kiam helt normal: Mi demandis, ĝis kiam ili restos tie.

Det kan verka underligt att man ska använda ĝis kiam enbart vid frågor. Förklaringen är att icke-frågande ĝis kiam är en helt annan satskonstruktion än frågande ĝis kiam. Likheten är bara skenbar. Före en icke-frågande bisats hänför sig ĝis till hela bisatsen: Mi daŭrigos demandadi, ĝis kiam vi respondos. = Mi daŭrigos demandadi ĝis la tempo de via respondo. I en frågande bisats däremot hänför sig ĝis till kiam: {5} = {6} Vid en sådan frågesats är både ĝis och kiam absolut nödvändiga för betydelsen. I en tidssats med ĝis är däremot kiam helt överflödig. Tillägg av ett sådant överflödigt kiam skulle ibland rentav antyda att det rör sig om en fråga fast detta inte alls är fallet.

En del sätter felaktigt till ne i en ĝis-sats (på grund av inflytande från något nationsspråk), vilket ger en helt felaktig innebörd. Man säger till exempel: Mi rifuzos kredi al viaj vortoj, ĝis vi ne donos pruvojn. Den avsedda innebörden är att handlingen "vägra att tro på dina ord" upphör i det ögonblick då bevis verkligen ges. Man borde alltså säga: Mi rifuzos kredi al viaj vortoj, ĝis vi donos pruvojn. Om man använder dum i stället för ĝis, ska man däremot använda ne: Mi rifuzos kredi al viaj vortoj, dum vi ne donos pruvojn. Handlingen "rifuzi kredi al viaj vortoj" kommer att fortgå under den tid då du inte lämnar bevis (tills det ögonblick då du faktiskt ger bevis).

Ĝis är från början inte bara subjunktion utan också preposition: Post la vespermanĝo niaj fratoj eliris kun la gastoj el sia domo kaj akompanis ilin ĝis ilia domo.

Kvankam

Kvankam inleder en bisats som anger icke-tillräckligt skäl eller icke-tillräckligt hinder. En kvankam-sats visar något som inte lyckas hindra idén i huvudsatsen:

  • Ŝi edziniĝis kun sia kuzo, kvankam ŝiaj gepatroj volis ŝin edzinigi kun alia persono. - Hon gifte sig med sin kusin, trots att hennes föräldrar ville gifta bort henne med en annan person.

    Hon gifte sig faktiskt med sin kusin. Föräldrarnas vilja kunde inte hindra det.

  • Ĉemizojn, kolumojn, manumojn kaj ceterajn similajn objektojn ni nomas tolaĵo, kvankam ili ne ĉiam estas faritaj el tolo. - Skjortor, kragar, manchetter och liknande kallas linnevaror, ehuru de inte alltid är gjorda av linne.

    Vi kallar dem faktiskt linnevaror. Det faktum att de inte alltid är av linne hindrar inte det.

Om en kvankam-sats står i början använder man ofta för klarhets skull tamen i huvudsatsen:

  • Kvankam la pasintaj tagoj povis ŝin prepari al tia sorto, ĝi tamen estis surprizo. - Fastän de gångna dagarna kunde förbereda henne på ett sådant öde, var det ändå en överraskning.
  • Kvankam blinda kaj maljuna, li en la daŭro de tre mallonga tempo perfekte ellernis Esperanton. = Kvankam li estis blinda kaj maljuna... - Ehuru blind och gammal lärde han sig esperanto perfekt inom loppet av mycket kort tid. = Ehuru han var blind och gammal...

Använd aldrig sed (och inte heller kaj) för att assistera en kvankam-sats. Säg inte: Kvankam mi ne volis tion, sed mi faris. Säg: Kvankam mi ne volis tion, mi tamen faris. Eller: Mi ne volis tion, sed mi tamen faris.

Kvankam är mycket likt malgraŭ. Skillnaden är att kvankam inleder en bisats, medan malgraŭ är en preposition, som står före en substantivisk satsdel: Ili rifuzis helpi, kvankam mi petegis. = Ili rifuzis helpi malgraŭ mia petego.

Men också malgraŭ kan inleda en bisats med hjälp av ke eller tio ke: Ili rifuzis helpi malgraŭ (tio), ke mi petegis. Uttrycket malgraŭ (tio) ke är mindre brukligt, och därför mer emfatiskt än kvankam. Det finns också det ännu starkare uttrycket spite ke, som visar ett avsiktligt motarbetande: Ili rifuzis spite ke mi petegis. Också + se kan i vissa fall ha en liknande betydelse. + se visar att det vore förvånande om saken inte försvårade: Ili rifuzus, eĉ se mi petegus.

Kvazaŭ

Kvazaŭ = "så som det vore om". Kvazaŭ kan inleda en bisats som anger en fantiserad jämförelse:

  • Tie ili sidis kune, kvazaŭ ili estus gefianĉoj. = Ili sidis kune tiel, kiel estus, se ili estus gefianĉoj. - Där satt de tillsammans, som om de vore fästfolk. = De satt tillsammans så som det vore om de vore fästfolk.

    De var inte fästfolk, men det såg så ut.

  • Ŝi kuris al li renkonte, kvazaŭ ŝi volus lin kisi. Ŝi tion ne faris. - Hon sprang honom till mötes, som om hon hade velat kyssa honom. Hon gjorde det inte.
  • Estas al mi kvazaŭ mi sonĝus. - Det var för mig som om jag drömde.
  • Mi havas tian senton, kvazaŭ mi kisus mian patrinon! = Mi havas tian senton, kian mi havus, se mi kisus mian patrinon. - Jag har en sådan känsla, som om jag kysste min mor! = Jag har den känslan som jag hade om jag kysste min mor.

I dessa kvazaŭ-satser ska man normalt använda konditionalis. Men om kvazaŭ-satsen på något sätt återger någons tanke, då ska man oftast använda indikativ. Då handlar det om indirekt anföring, i vilken man alltid ska använda den dåtida tankens eller utsagans verbform : Ŝi havis la senton, kvazaŭ tio estas ŝia arbo.

Kvazaŭ fungerar ofta som adverbliknande småord (som inte alls inleder en bisats). Då använder man normalt bara indikativ: Ili vidas en mi personon, kiu kvazaŭ ludas la rolon de ia reĝo.

Ol

Ol kan inleda en tidsbisats, om det före denna bisats står ordet antaŭ:

  • Antaŭ ol li atingis sian celon, la suno subiris. = Pli frue ol tiam, kiam li atingis... - Innan han nådde sitt mål gick solen ner. = Tidigare än då, när han nådde...
  • Mi ne manĝos, antaŭ ol mi diros mian aferon. = Mi ne manĝos pli frue ol tiam, kiam mi diros mian aferon. - Jag ska inte äta innan jag säger mitt ärende. = Jag ska inte äta tidigare är då, när jag ska säga mitt ärende.

Ol anger oftast jämförelser i samverkan med pli eller alia. Också i antaŭ ol handlar det om en jämförelse. Man jämför två tidpunkter. En av dessa tidpunkter är mer tidig, alltså föregående. Logiskt kan man också använda antaŭ kiam, liksom man använder post kiam. Alternativt kan man lika logiskt använda post ol i stället för post kiam. Men det är sedan länge praxis att använda antaŭ ol och post kiam. Båda är logiska. Logiska skulle också vara antaŭ ke (= antaŭ tio ke), och post ke (= post tio ke), men dessa uttryck används inte i praktiken. Det rekommenderas att man använder antaŭ ol och post kiam, eftersom dessa förstås lättast, just på grund av deras vanlighet.

Om huvudsatsen och bisatsen har samma subjekt kan man i stället för bisatsen använda antaŭ ol + infinitiv: Oni devas iri longan distancon, antaŭ ol veni al la rivero.

Apenaŭ

Apenaŭ, knappt, knappast, är oftast ett adverbiellt småord, men det kan också vara subjunktion i en tidsbisats. Då betyder apenaŭ "genast efter att" eller "nästan samtidigt som". Dessa apenaŭ-satser står alltid före huvudsatsen:

  • Apenaŭ ŝia patrino ŝin rimarkis, ŝi kriis al ŝi: "Nu, mia filino?" = Tuj post kiam ŝia patrino ŝin rimarkis (preskaŭ samtempe), ŝi kriis... - Knappt hade hennes mor lagt märke till henne, så ropade hon till henne: "Nå, min dotter? = Genast efter att hennes mor hade lagt märke till henne (nästan samtidigt), ropade hon...
  • Apenaŭ ŝi ektuŝis ŝian brakon, el la buŝo de Janjo elsaltis krieto de doloro. - Knappt hade hon berört Janjos armar, så steg det ett rop av smärta ur hennes mun.

Alternativt kan man använda apenaŭ som ett adverbiellt småord i huvudsatsen: Apenaŭ ŝi ektuŝis ŝian brakon, kiam el la buŝo... Hon hade knappt berört janjos armar, när ett rop steg... Satsen kiam el la buŝo... är nu en tidsbisats.

Tillbaka till toppen