Nominativ (utan preposition, utan ackusativändelse) använder man för följande satsfunktioner:
Subjekt
Subjekt är det som utför predikatets handling.
- La patro donis al mi dolĉan pomon. - Far gav mig ett sött äpple.
- Ili promenadis. - De promenerade.
- La soldato pafis. - Soldaten sköt.
- Subite granda hundo alsaltis el inter la arbetaĵoj. - Plötsligt hoppade en stor hund fram mellan buskarna.
- Ĉu vi aŭdis jam tiun historion? - Har du redan hört den här historian.
- La folioj faladis de la arboj. - Löven föll från träden.
- Tio surprizis min. - Det där överraskar mig.
- Estis iam malgranda knabino. - Det var en gång en liten flicka.
- Mankas al mi nenio. - Ingenting fattas mig.
- Ŝi estas tre maljuna. - Hon är mycket gammal.
Vokativ
Satsfunktionen vokativ visar vem uttalandet riktas till. Vokativen är mestadels namnet på den tilltalade, uttalat speciellt för att väcka dennas uppmärksamhet. En vokativ avskiljs vanligen från resten av satsen med komma eller komman. Vokativ står alltid i nominativ:
- Elizabeto, ĉu vi scias, kie la hundo estas? - Elizabet, vet du var hunden är?
- Mi konstatis, kara Petro, ke vi ne estis en la lernejo hodiaŭ. - Jag konstaterar, kära Petro, att du inte har varit i skolan idag.
- Mi deziras al vi bonan tagon, sinjoro! - Jag önskar er en god dag, herrn.
- Estimata prezidanto, mi ŝatus fari jenan proponon. - Värderade ordförande, jag skulle vilja framföra det här förslaget.
Namnapposition
En substantivisk satsdel kan ha ett epitet som visar sakens identitet, normalt genom dess egennamn. En sådan namnapposition står alltid efter sitt huvudord, och ska vara i nominativ:
-
Tio estis en la monato Majo. - Detta var i månaden maj.
Månaden kallas "maj". Maj är namnapposition (namnepitet) till ordet monato.
- Ni vizitis la urbon Seulo. - Vi besökte staden Seul.
- La ĉefurbo de Britio estas Londono, sed ankaŭ en Kanado kaj Usono oni havas urbojn Londono. - Britannies huvudstad är London, men också i Kanada och USA har man städer "London".
- Sinjoro Petro kaj lia edzino tre amas miajn infanojn. - Herr Petro och hans familj tycker mycket om mina barn.
Man kan ofta sätta in kiu nomiĝas, "som kallas", före en namnapposition: monato, kiu nomiĝas Majo; urbon, kiu nomiĝas Seulo; urbojn, kiuj nomiĝas Londono.
Använd inte en preposition de före en namnapposition: la urbo de Nov-Jorko, la ŝtato de Keralo, la Popola Respubliko de Ĉinujo. Rätta är bara: la urbo Nov-Jorko, la ŝtato Keralo, la Popola Respubliko Ĉinujo.
Jämför en namnapposition med en apposition.
Predikativ
Predikativ är en satsdel som beskriver subjektet eller objektet via predikatet. Predikativet är normalt i nominativ.
Subjektpredikativ
Verbet esti är det viktigaste verbet som länkar beskrivningen till subjektet. Andra beskrivande verb är exempelvis (far)iĝi, ŝajni, montriĝi och nomiĝi.
Ett subjektspredikativ är oftast ett adjektiv (adjektivisk satsdel) eller ett adjektiviskt småord:
-
Ŝi estis terure malbela. - Hon var förskräckligt ful.
Förskräckligt ful är en beskrivning av henne. Beskrivningen förmedlas av verbet var.
-
La patro estas sana. - Far är frisk.
Frisk är en beskrivning av far.
- La dentoj de leono estas akraj. - Lejonets tänder är vassa.
- Ili fariĝis trankvilaj. - De blev lugna.
- La juna vidvino fariĝis denove fianĉino. - Den unga änkan blev åter brud/fästmö.
-
Ŝi aspektis kolera. - Hon verkade arg.
Med aspekti använder man dock mycket ofta ett adverbiellt sättsadverb i stället för ett adjektivpredikativ: En la novaj vestoj ŝi aspektis tiel elegante kaj bele., I sina nya kläder verkade hon så elegant och vacker.
-
Ordinare li ne estas tia. - Normalt är hon inte sådan.
Det adjektiviska småordet tia beskriver subjektet li via estas.
Subjektpredikativ kan också vara en substantivisk satsdel i nominativ.
-
Leono estas besto. - Ett lejon är ett djur.
Besto är en (indelnings)beskrivning av leono.
- Januaro estas la unua monato de la jaro. - Januari är årets första månad.
- Mi scias, kio mi estas. - Jag vet vad jag är.
- Mia frato fariĝos doktoro. - Min bror ska bli doktor.
Subjektpredikativ kan också vara en substantivisk satsdel med preposition. En sådan beskrivning anger en egenskap. Man kan ofta omforma en sådan beskrivning till ett adjektiv.
- Li estas hodiaŭ en kolera humoro. = Li estas hodiaŭ kolerhumora. - Han är i dag på dåligt humör. = Han är idag arg.
- Ili estas de la sama speco. = Ili estas samspecaj. - De är av samma slag.
Som predikativ använder man adverb i stället för adjektiv, om det beskrivna subjektet är en infinitiv eller en bisats:
- Resti kun leono estas danĝere. - Att bli kvar hos ett lejon är farligt.
- Estas pli bone, ke ni tie ĉi manĝu kaj iru en la urbon vespere. - Det är bättre att vi äter här och går till stan på kvällen.
Man använder ett adverb i stället för ett adjektiv också när det inte finns något subjekt. Då beskriver predikativet hela situationen.
-
Estis al mi tiel terure! - Det var så hemskt för mig.
Det var hemskt är en allmän beskrivning av situationen.
- Ĉu hodiaŭ estas varme aŭ malvarme? - Är det varmt eller kallt idag?
Om ett subjekt är ett underförstått substantiv eller pronomen ska man använda en adjektivisk form: La mastro traktis min tre bone, kaj estis tre afabla. = ...kaj li estis tre afabla. Estu kuraĝa! = Vi estu kuraĝa!
Objektpredikativ
Några verb kan förmedla en beskrivning av sitt objekt. Trots att dessa predikativ beskriver ett objekt, får de inte ändelsen N:
-
Vi farbas la domon ruĝan. (= Vi farbas la ruĝan domon.) - Du målar det röda huset.
Ruĝan är här epitet till la domon. = Du målar det här huset, som redan är rött.
-
Vi farbas la domon ruĝa. = Vi farbas la domon tiel, ke ĝi fariĝas ruĝa. - Du målar huset rött. = Du målar huset så att det blir rött.
Ruĝa är predikativ till la domon, alltså objektpredikativ. Rödheten uppträder på grumd av handlingen farbi. Man säger inte vilken färg huset hade innan. (Man kan också säga: Vi farbas ruĝa la domon. Men det är inte möjligt att säga: Vi farbas la ruĝa domon.)
Ett objektpredikativ kan vara ett adjektiv eller ett adjektiviskt småord.
- Ĉu vi farbos vian ruĝan domon verda? - Målar du ditt röda hus grönt?
- Ne, ni preferas ĝin flava. = Ne, ni preferas, ke ĝi estu flava. - Nej, vi föredrar att den är gul.
- Ŝi trovis la Francajn vinojn tre bonaj. = Ŝi trovis, ke ili estas tre bonaj. - Hon fann de franska vinerna mycket bra. = Hon fann att de var mycket bra.
- Neniam mi vidis lin tia. = Neniam mi vidis, ke li estas tia. - Aldrig har jag sett honom sådan. = Aldrig har jag sett att han är sådan.
- La ĝojo kaj surprizo faris lin muta! - Glädjen och överraskningen gjorde honom stum.
Ibland motsvarar en sådan här adjektivisk beskrivning av objektet till sin betydelse en kiam-sats, och visar ett tillstånd, som inte beror på predikatshandlingen. Då kan man faktiskt använda ackusativ.
-
Ni lin trovis malvivan. = Ni lin trovis, kiam li estis malviva. - Vi fann honom död. = Vi fann honom, när han var död.
Ändelsen N i malvivan kan förtydliga, men man kan också utelämna den. Utan ändelsen N kan betydelsen också vara: Vi fann honom, och fann att han var död.
-
Mi ŝatas la matenmanĝajn ovojn malmolaj(n). = Mi ŝatas la matenmanĝajn ovojn, kiam ili estas malmolaj. Mi ŝatas, ke la matenmanĝaj ovoj estu malmolaj.
- Jag tycker om frukostäggen hårda. = Jag tycker om frukostäggen, när de är hård. Jag tycker om att frukostäggen är hårda. En del använder N i sådana här satser. Andra föredrar adjektiv utan N. Betydelseskillnaden är i praktiken noll.
Ett objektpredikativ kan vara en substantivisk satsdel i nominativ.
- Mi elektis lin prezidanto. = Mi elektis lin, ke li estu prezidanto. - Jag valde honom till ordförande. = Jag valde honom så att han skulle vara ordförande.
- Vin mi volas fari mia edzo! = Mi volas fari tiel, ke vi estos mia edzo. - Dig vill jag göra till min man! = Jag vill göra så att du blir min man.
- Ĉemizojn, kolumojn, manumojn kaj ceterajn similajn objektojn ni nomas tolaĵo. - Skjortor, kragar, manchetter och vissa liknande persedlar kallar man linnesaker.
Vid vissa verb kan man alternativt använda som -uttryck: Ili elektis ŝin kiel kasiston.
Ibland kan en satsdel med preposition vara objektspredikativ.
- Ŝi lin trovas laŭ sia gusto. = Ŝi trovas, ke li estas laŭ ŝia gusto. - Hon fann honom vara i sin smak. = Hon fann att han var i hennes smak.
- Mi preferas ĝin sen sukero. - Jag föredrar den utan socker.
Om objektet är en infinitiv eller en bisats använder man ett adverb som objektpredikativ. Detta sker i praktiken nästan bara med verben opinii, anse, och trovi, finna, i den speciella betydelsen "anse [att något är av ett visst slag]"):
-
Ili trovis saĝe forkuri. - De fann det klokt att springa bort.
(De tyckte att bortspringande var klokt.)
-
Mi opinias taŭge, ke Petro faru la tutan laboron sola. - Jag tycker det är lämpligt att Petro gör hela arbetet ensam.
(Jag tyckte att det att Petro ensam skulle göra hela jobbet var lämpligt.)
Not Enligt en del grammatiker ska man använda adjektiv i dessa satser, för de anser att en adverbform kan missförstås som ett sättsadverb. De rekommenderar alltså att man säger till exempel Ili trovis saĝa forkuri.
En kontrollmetod
Om man är tveksam om det rör sig om ett epitet eller ett objektpredikativ, kan man ersätta objektet med ett pronomen (lin, ŝin, ĝin, ilin eller liknande). Ett epitet kommer man då att vilja avlägsna, eftersom det är en del av objektet. Ett predikativ vill man däremot bevara, eftersom det är en självständig satsdel, som är nödvändig för satsens betydelse: Ĉu vi farbas la domon ruĝan? → Ĉu vi farbas ĝin? Ruĝan är epitet. Ĉu vi farbas la domon ruĝa? → Ĉu vi farbas ĝin ruĝa? Ruĝa är objektpredikativ.