Till sidans innehåll

I esperanto finns det 45 småord som kallas tabellord (eller korrelativer), eftersom man kan ordna dem i tabellform efter liknande former och liknande betydelser.

Man kan säga att tabellorden består av en begynnelsedel och en slutdel, men man ska ändå inte se tabellorden som sammansatta ord. Tabellorden bildar ett särskilt slutet system, och man ska normalt inte blanda dem med vanliga ordelement i språket.

Begynnelsedelar

KI-
frågeord, relationsord, utropsord
TI-
utpekande ord
I-
obestämt ord
ĈI-
allomfattande ord
NENI-
nekningsord

Efterdelar

-U
individ, individuell sak eller omständighet
-O
omständighet
-A
egenskap, slag
-ES
ägare (tankeobjekt, tankesubjekt)
-E
plats
-AM
tid, gång (händelse, förutsättning)
-AL
orsak
-EL
sätt, grad
-OM
mängd (framhävd grad)

En del efterdelar av tabellord liknar vanliga ändelser, men betydelserna är inte de samma.

  • Det vanliga substantivsuffixet O och tabellordsdelen O har nästan samma betydelse, men tabellord på O kan normalt inte ha pluraländelsen J.
  • Den vanliga ändelsen U är en verbändelse för verbets volitiv/imperativ, medan tabellordsdelen U betecknar en individ (eller en individuell sak) — helt olika saker.
  • Den vanliga adjektivändelsen A är en generellt beskrivande ändelse. Den anger ofta en egenskap eller en kvalitet, men den kan också ange tillhörighet, relation, individualitet och liknande. Tabelllordsdelen A anger bara egenskap eller slag.
  • Den vanliga adverbändelsen E kan ange sätt, tid, plats, mått, händelse och även andra betydelser. Tabellordsdelen visar alltid bara plats.

KI-ord

Tabellorden på KI används framför allt som frågeord och som relationsord, men också som utropsord:

  • Kio estas tio? - Vad är detta?

    Frågande kio.

  • Kiu kuraĝas rajdi sur leono? - Vem vågar rida på ett lejon?

    Frågande kiu.

  • Kiel vi fartas? - Hur mår du?

    Frågande kiel.

  • Fremdulo, diru, kiu kaj el kie vi estas. - Främling, säg vem och varifrån du är.

    Frågande kiu och kie.

  • La fera bastono, kiu kuŝis en la forno, estas nun brule varmega. - Järnstången som låg i ugnen var nu brännhet.

    Relativt kiu.

  • Kiam mi venis al li, li dormis. - När jag kom till honom sov han.

    Relativt kiam.

  • Li estas tiu, kies monon vi prenis. - Det är han, vars pengar du tog?

    Relativt kies.

  • Kia granda brulo! - Vilken stor brand!

    Utrops-kia.

  • Fi, kiel abomene! - Fy, så avskyvärt!

    Utrops-kiel.

  • Kion mi vidas! - Vad är det jag ser!

    Utrops- (och fråge-) kio.

Småordet ajn

Det adverbiella småordet ajn anger med eftertryck obestämdhet eller likgiltighet. Ajn används huvudsakligen tillsammans med relativa KI-ord, men också med I-ord och ĈI-vortoj, ibland med NENI-vortoj. Ajn står alltid efter tabellordet i fråga.

  • Mi kondukos vin al ŝi, kie ajn ŝi estos trovebla! - Jag leder dig till henne, varhelst hon kommer att finnas.

    Det är inte viktigt, var hon kan finnas.

  • Kiu ajn ŝi estos, mi deziras al ŝi feliĉon! - Vem hon än är, så önskar jag henne lycka till!

    Det är inte viktigt, vem hon är.

  • Mi donis solenan promeson, ke mi silentos, ĝis mi revenos, kiam ajn tio ĉi fariĝos. - Jag gav ett heligt löfte, att jag ska tiga tills jag kommer tillbaka, närhelst det blir av.
  • Ĉiam ajn vi estas bonvena ĉe mi. - Du är alltid välkommen till mig.

    Kom när du vill.

  • Kial ŝi forlasis tiun lokon, en kiu ŝi havis ian ajn eblon, por ion ajn laborenspezi? - Varför lämnade hon denna plats, där hon hade alla slags möjligheter, för att förtjäna något som helst på arbete?

    Utan denna plats saknades det helt möjligheter.

  • Nenion ajn mi diros. - Jag kommer inte att berätta någonting alls.

    Absolut ingenting.

Före ajn använde Zamenhof ibland, under inflytande av nationella språk, ett relativt KI-ord, när det vore mer logiskt att använda ett ĈI-ord eller ett I-ord. Om det inte handlar om inledning av en bisats, är ett ĈI-ord eller ett I-ord att föredra. Mi konsentas akcepti kian ajn pagon. Pli bone: ...ĉian ajn pagon eller ...ian ajn pagon. (Jag samtycker till att ta emot vilket slags betalning som helst.)

TI-ord

Tabellord på TI är utpekande ord. Oftast anger de något tidigare omtalat eller något som omtalas senare. De kan också ange något direkt observerat, omtalat eller liknande.

  • Mi volas, ke tio, kion mi diris, estu vera. - Jag vill att det som jag sa ska bli sant.

    Tio syftar på en tidigare omtalad sak.

  • Tio estas mia hejmo. - Detta är mitt hem.

    Tio syftar på något man ser (kanske i samband med ett utpekande.)

  • Li estas tiel dika, ke li ne povas trairi tra nia mallarĝa pordo. - Han är så tjock att han inte kan gå genom vår smala dörr.

    Tiel hänvisar till den efterföljande ke-satsen.

  • Kio estas, kio vin tiel afliktas? - Vad är det, vad bedrövar dig så?

    Tiel syftar på något man sett eller hört.

  • Ŝi estis en tiu momento tre bela. - Hon var i detta ögonblick mycket vacker.

    Tiu betecknar en ticigare nämnd tidpunkt.

  • Tiu ĉi malfreŝa pano estas malmola, kiel ŝtono. - Det här gamla brödet är hårt som sten.

    Tiu anger en sak som är närvarande (det gamla brödet.).

Småordet ĉi

Till tabellord på TI kan man lägga till ett småord ĉi, som anger närhet till den talande. Ĉi kan stå antingen före eller efter tabellordet. Ĉi kan inte få suffix. Ett enkelt TI-ord anger alltid något som inte är helt nära den talande. TI-vorto + ĉi anger något nära den talande.

  • tie = på denna plats, där → tie ĉi, ĉi tie = på denna plats nära mig, här
  • tiu domo (på avstånd från mig) → tiu ĉi domo, ĉi tiu domo (nära mig)
  • tio = den där saken (på avstånd från mig), det där → tio ĉi, ĉi tio = denna sak
  • tiel = på det där sättet → tiel ĉi, ĉi tiel = på detta sätt (som jag visar), så här

Ĉi tiam eller tiam ĉi används inte i praktiken. I stället använder man nun.

Ĉi är ett eget ord. Använd inte bindestreck. Skriv inte: ĉi-tiu, tiu-ĉi, ĉi-tie, tie-ĉi, ĉio-ĉi och så vidare. Skriv: ĉi tiu, tiu ĉi, ĉi tie, tie ĉi, ĉio ĉi och så vidare.

Men man gör ofta ett adjektiv eller ett adverbial av en satsdel som innehåller småordet ĉi. Då blir hela uttrycket till ett ord. Normalt försvinner TI-ordet. För klarhets skull brukar man då sätta bindestreck efter ĉi: ĉi tieĉi-tiea, en tiu ĉi noktoĉi-nokte, sur ĉi tiu flankoĉi-flanke, la somero de tiu ĉi jarola ĉi-jara somero.

I-ord

Tabellord på I representerar icke-preciserade eller okända omständigheter.

  • Ŝi ricevis ion por manĝi kaj por trinki. - Hon fick något att äta och dricka.

    Man säger inte vad hon fick.

  • Venis iuj personoj, kiujn mi ne konas. - Det kom några personer som jag inte känner.

    Man vet inte vilka personerna är..

  • Ili iam revenos. - De ska komma tillbaka någon gång.

    Tidpunkten är okänd.

  • Hodiaŭ estas ies tago de naskiĝo. - Idag är det någons födelsedag.

    Man säger inte vems födelsedag den är.

ĈI-ord

Tabellord på ĈI har alltomfattande betydelser:

  • Li faris ĉion per la dek fingroj de siaj manoj. - Han har gjort allt med sina händers tio fingrar.

    Ĉio uttrycker totaliteten av den sak som han gjort.

  • Ĉiu homo amas sin mem. - Varje människa älskar sig själv.

    Det finns ingen person som detta inte gäller för.

  • Tiuj ĉi du amikoj promenas ĉiam duope. - Dessa två vänner promenerar alltid två och två.

    Ĉiam anger att det inte finns någon gång, då de inte gick två och två.

  • Ĉie regis ĝojo. - Överallt regerade glädjen.

    Det finns ingen plats där glädjen regerar.

Man använder ibland småordet ĉi före eller efter tabellord på ĈI: ĉio = allt, alla omständigheterna→ ĉio ĉi, ĉi ĉio = allt detta, allt det här, alla de här omständigheterna

NENI-ord

Tabellord på NENI har nekande betydelse:

  • La tempon venontan neniu ankoraŭ konas. - Framtiden känner ännu ingen.

    Neniu uttrycker att det inte existerar någon person som känner framtiden.

  • Mi neniel povas kompreni, kion vi parolas. - Jag kan inte på något sätt förstå vad du talar.

    Neniel anger att det inte existerar något sätt på vilket jag skulle kunna förstå dig.

  • Kiam mi ien veturas, mi neniam prenas kun mi multon da pakaĵo. - När jag reser någonstans tar jag aldrig med mig mycket bagage.

    Neniam uttrycker att det inte finns något sådant tillfälle då jag skulle ta med mycket bagage på en resa.

Ett NENI-ord räcker till för att negera hela meningen.

Tabellord på U

kiu
vilken, vem. Frågar om identiteten på en av flera kända personer, saker eller omständigheter.
tiu
denna. Anger en särskild av flera kända personer, saker eller omständigheter.
iu
någon. Anger en okänd eller icke definierad individuell person, sak eller omständighet.
ĉiu
varje. Anger individerna i en grupp av personer, saker eller omständigheter en och en och utan undantag.
neniu
ingen. Negerar individer av en grupp av personer, saker eller omständigheter.

U-orden betecknar individualitet och identitet. De är de mest basala av alla tabellorden.

Tabellorden på U kan få ändelserna N och J. Med ändelsen J betecknar de flera individuella personer, saker eller omständigheter.

Tabellord på U är bestämningar. Därför kan man inte använda la tillsammans med dem.

Tabellord på U är normalt epitet (bestämning) till ett substantiv, men substantivet är ofta underförstått. Om ingenting i sammanhanget tyder på något annat antar man att det handlar om "person(er)":

  • Kiu libro estas via?Kiu estas via? - Vilken bok är din? {1} Vilken är din?
  • Tiu seĝo ŝajnas bona.Tiu ŝajnas bona. - Den där stolen verkar bra. {1} Den där verkar bra.
  • Ĉiu homo devas pensi mem.Ĉiu devas pensi mem. - Varje människa måste tänka själv. {1} Var och en måste tänka själv.
  • Kiu persono venis?Kiu venis? - Vilken person kom? {1} Vem kom?
  • Ĉu estas iu [persono] en la kuirejo? — Jes, Paŭlo estas tie. - Finns det någon [person] i köket? — Ja, Paŭlo är där.
  • Jen kelkaj bonaj libroj. Kiun [libron] vi volas legi? — Mi volas tiun [libron]. - Här är några bra böcker. Vilken [bok] vill du läsa? — Jag vill ha den där [boken].
  • Ĉu vi havas krajonon? — Neniun [krajonon] mi havas. - Har du en penna? — Jag har ingen (penna).

Ĉiu(j) är alltid betydelsemässigt flertal, men man gör ändå skillnad mellan singularis ĉiu och pluralis ĉiuj.

  • Man använder ĉiu om man betraktar individerna för sig.
  • Man använder ĉiuj, om man tänker på hela gruppen tillsammans.

Ibland är denna åtskillnad inte viktig, men i andra sammanhang är skillnaden stor.

  • Por ĉiu tago mi ricevas kvin eŭrojn. = Por ĉiu aparta tago... - För varje dag fick jag fem euro. = för varje enskild dag...
  • Ĉiu amas ordinare personon, kiu estas simila al li. = Ĉiu aparta homo amas... - Var och en älskar normalt en person som är lik honom. = Varje enskild person älskar...
  • Kvinope ili sin ĵetis sur min, sed mi venkis ĉiujn kvin atakantojn. = ...mi venkis la tutan grupon. - Fem på en gång kastade de sig på mig, men jag besegrade alla fem angriparna. = ...jag besegrade hela gruppen.

    Här är J nödvändig för man nämner antalet fem. Men man skulle alternativt kunna säga: ...mi venkis ĉiun el la kvin atakantoj. Men då talar man inte om en strid mot hela gruppen, utan om fem mer eller mindre oberoende strider.

  • Post la kurado ĉiuj estis terure lacaj. - Efter springandet var alla hemskt trötta.

    Man talar om hela gruppen av dem som sprungit. Det går också med: ...ĉiu estis terure laca.

  • El ĉiuj miaj infanoj Ernesto estas la plej juna. = El la tuta grupo de miaj infanoj... - Av alla mina barn är Ernesto det yngsta. = Av hela gruppen av mina barn...
  • Nun mi legas, vi legas kaj li legas; ni ĉiuj legas. - Nu läser jag, du läser och han läser; vi läser allihop.

    Ni är ett ord i flertal. Därför måste ĉiuj absolut ha J.

Fristående neniu uppträder normalt utan ändelse J.

  • La tempon venontan neniu ankoraŭ konas. Neniu = neniu persono. - Framtiden känner ingen. Ingen = ingen person.
  • Mi konas neniun en tiu ĉi urbo. - Jag känner ingen i den här staden.

Också med substantiv efteråt använder man normalt neniu utan J:

  • Ŝi ne vidis eĉ la ĉielon, ĉar ĝi estis kovrita de nuboj kaj neniu stelo en ĝi brilis. - Hon såg inte ens himlen eftersom den var täckt med moln och ingen stjärna lyste på den.

Man kan dock använda neniuj om man på något sätt vill ange kontrast till idén "mer än en", men det gör man normalt bara när ett substantiv följer.

  • Ĉe la fenestro restis plu neniuj floroj. - Vid fönstret fanns det inga blommor kvar.

    Tidigare var där många blommor.

Tabellord på O

kio
vad, "vilken omständighet, vad för omständighet"
tio
detta, "denna omständighet"
io
någonting, "någon omständighet, något slags omständighet"
ĉio
allting, "varje omständighet, varje slags omständighet"
nenio
ingenting, "ingen sak, inget slags sak"

Tabellord på O anger en omständighet som man inte exakt kan benämna med ett substantiv. Här används det allmänna ordet "afero, omständighet" som förklaring, men betydelsen är ännu mer generell. Tabellorden på O används även för att presentera något som man uttrycker med en hel sats.

Tabellord på O kan få ändelsen N, men normalt får de inte ändelsen J, eftersom de uttrycker ett generellt helt.

Ett epitet till ett tabellord på O står alltid efter tabellordet: io bona, kion novan, ĉio grava och liknande.

Tabellord på O är självsändiga satsdelar. De kan inte beskriva ett substantiv. De motsvarar ett U-ord + afero:

  • Kio estas tio? = Kiu afero estas tiu afero? - Vad är detta? = Vilken sak är denna sak?
  • Tio estas speco de meblo. = Tiu afero estas speco de meblo. - Detta är ett slags möbel. = Denna sak är ett slags möbel.
  • Ĉio restis kiel antaŭe. = Ĉiu afero restis kiel antaŭe. - Allt blev som förut. = Alla saker blev som förut.
  • Kion bonan vi trovis tie? = Kiujn bonajn aferojn vi trovis tie? - Vad gott fann du där? = Vilka goda saker fann du där?
  • Nenion interesan mi trovis. = Neniun interesan aferon mi trovis. - Ingenting intressant hittade jag. = Ingen intressant omständighet hittade jag.

Ibland kan man tveka mellan tio och ĝi. Normalt använder man tio om något obestämt, något som man inte kan eller inte vill benämna med ett precist substantiv. Man ska absolut använda tio för att beteckna något, som uttrycks med en hel sats. Man använder ĝi för något bestämt, som man tidigare har uttryckt med ett substantiv, och som man skulle kunna upprepa med samma substantiv tillsammans med la eller en annan bestämning.

  • Ŝi rakontis belan fabelon. Tio estis tre amuza. - Hon berättade en vacker saga. Det var mycket roligt.

    Roligt var det att hon berättade en saga. Tio representerar hela den föregående satsen.

  • Ŝi rakontis belan fabelon. Ĝi estis tre amuza. - Hon berättade en vacker saga. Den var mycket rolig.

    Sagan var rolig. Ĝi representerar satsdelen den (vackra) sagan.

Tabellord på A

kia
hurudan, "av vilket slag, med vilken egenskap"
tia
sådan, "av detta slag, med denna egenskap"
ia
något slags, "med någon egenskap"
ĉia
varjehanda, "av varje slag, med varje egenskap"
nenia
inget slags, "med ingen egenskap"

Tabellord på A fungerar i satsen som adjektiv. De får ändelserna J och N enligt samma regler som adjektiv. Men tabellord på A anger alltid egenskaper och slag, medan verkliga adjektiv (med verklig ändelse A) kan ha mycket mer varierande betydelser.

Tabellord på A är bestämningar. Därför kan man inte använda la tillsammans med dem.

  • Kia li estas? Ĉu li estas maljuna aŭ juna? - Hur är han? Är han gammal eller ung?
  • Kian aĝon vi havas? - Hur gammal är du?
  • Kia estas via nomo? - Vad heter du?

    Eller: Kiu [el ĉiuj nomoj] estas via nomo? Eller oftare: Kio estas via nomo? Zamenhof använde även: Kiel estas via nomo? Oftast säger man dock: Kiel vi nomiĝas?

  • Be! li staris senhelpe, tian respondon li ne atendis. - Be! Han stod hjälplös, ett sådant svar hade han inte förväntat sig.
  • Estis tia ventego, ke la tegoloj deflugis de la tegmentoj. - Det var en sådan storm att teglen flög iväg från taket.
  • Restu ĉiam tia, kia vi estas! - Förbli alltid sådan som du är!

    Tia syftar på den efterföljande kia-satsen. Om det efter tia inte följer en fullständig sats (med predikat), utan bara en satsdel, då använder man inte kia, utan jämförande kiel: Li estas tia kiel mi.

  • Mi ne volis trinki la vinon, ĉar ĝi enhavis en si ian suspektan malklaraĵon. - Jag ville inte dricka vinet för det innehöll någon misstänkt grumlighet.
  • Maldiligenteco estas la radiko de ĉia malbono. - Lättja är roten till allt ont.
  • Nenia konstruo povas esti sen bruo. - Inget bygge kan vara bullerfritt.

Tabellord på A anger en egenskap eller ett slag, medan tabellord på U anger en identitet. Vid kia/kiu och tia/tiu är skillnaden normalt klar. Vid ia/iu, ĉia/ĉiu och nenia/neniu är det ibland bara obetydlig skillnad.

  • Kia homo li estas? - Vad för slags människa är han.

    Man vill ha en karakteristik av människan.

  • Kiu homo li estas? - Vilken människa är han?

    Man önskar till exempel människans namn för att få reda på hans identitet.

  • Tia opinio estas tute erara. - En sådan uppfattning är helt felaktig.

    Alla uppfattningar av detta slag är felaktiga.

  • Tiu opinio estas tute erara. - Denna uppfattning är helt felaktig.

    Den diskuterade uppfattningen är fel. Andra liknande uppfattningar är kanske riktiga.

  • Ni devas enloĝiĝi en ia hotelo. = ...en hotelo de iu el la diversaj specoj de hoteloj. - Vi måste ta in på något slags hotell. = ...på ett hotell av något av de olika slagen av hotell.
  • Ni devas enloĝiĝi en iu hotelo. = ...en iu el la diversaj individuaj hoteloj, kiuj troviĝas ĉi tie. - Vi måste ta in på något hotell. = ...i något av de olika individuella hotell som finns här.

    Normalt utelämnar man helt enkelt iu i sådana satser.

Tabellord på ES

kies
vars, "(la)... de kiu"
ties
dennes, "(la)... de tiu"
ies
någons, "(la)... de iu"
ĉies
var och ens, "(la)... de ĉiu"
nenies
ingens, "(la)... de neniu"

Ett ES-ord, som är ett epitet till ett substantiv, tillfogar en bestämd betydelse. ES-ord är alltså bestämningar – liksom possessiva pronomen – och man kan inte använda la tillsammans med dem. Om man ersätter ett ES-ord med ett de-uttryck, måste man normalt lägga till la.

På samma sätt som ägandepronomen står ES-orden före substantivet, medan ett de-uttryck med samma innebörd måste stå efteråt: ties libro = la libro de tiu (persono), vars bok.

ES-ord kan inte få ändelserna J eller N:

  • Kies filino vi estas? - Vems flicka är du?
  • Mi efektive ne scias, kies kulpo ĝi estas. - Jag vet faktiskt inte vems fel det är.
  • Ili ekvidis virinon, kies vizaĝon ili en la krepusko ne rekonis. - De fick syn på en kvinna, vars ansikte de inte kände igen i det svaga ljuset.
  • Kies gasto mi estas, ties feston mi festas. - Den vars gäst jag är, dess fest firar jag.

    Ties används inte mycket. Normalt föredrar man de personliga pronomina (lia, ŝia, ĝia eller ilia).

  • La infano ludis kun sia pupo, kiam subite ties kapo frakasiĝis. - Barnet lekte med sin docka, när plötsligt dess huvud krossades.

    Ties anger att det handlar om huvudet på dockan. Om det hade varit barnets huvud, hade man sagt ĝia kapo.

  • Kiu ĝojas pri ies malfeliĉo, tiu ne restos sen puno. = ...pri la malfeliĉo de iu persono... - Den som gläds över någons olycka, den ska inte förbli ostraffad. = ...över olyckan för någon person...

    Ies används vanligen bara om en okänd person (inte om en sak, och inte heller om flera saker eller personer).

  • Tio estis la koro de riĉa fama viro, kies nomo estis sur ĉies lipoj. = ...sur la lipoj de ĉiuj personoj. - Detta var hjärtat av den rika berömda man, vars namn var på allas läppar. = ...på alla personers läppar.

    Ĉies används vanligen bara om personer, inte om saker.

  • Memoru, ke Esperanto estas nenies propraĵo. - Kom ihåg att esperanto är ingens egendom.

    Nenies används vanligen bara om personer, inte om saker.

Tabellord på E

kie
var, "på vilken plats"
tie
där, "på den där platsen"
ie
någonstans, "på någon plats"
ĉie
överallt, "på varje plats"
nenie
ingenstans, "på ingen plats"

Tabellord på E kan inte få ändelsen J, men man kan lägga till ändelsen N för att ange riktning:

kien
vart, "till vilken plats, i vilken riktning"
tien
dit, "till den där platsen, i den där riktningen"
ien
"till någon plats, i någon riktning"
ĉien
"till varje plats, i varje riktning"
nenien
"till ingen plats, i ingen riktning"
  • Kie estas la libro kaj la krajono? - Var är boken och pennan.
  • Mi montris al la infano, kie kuŝas ĝia pupo. - Jag visade för barnet var dess docka låg.
  • Sonorado al li venas, sed de kie — li ne komprenas. - Klangen kom mot honom, men varifrån - det förstod han inte.
  • Mi volis resti tie, kie mi estis. - Jag ville stanna där jag var.
  • Se li scius, ke mi estas tie ĉi, li tuj venus al mi. - Om han visste att jag är här skulle han genast komma till mig.
  • Ĉu vi loĝas ie? = Ĉu vi loĝas en iu loko? - Bor du någonstans? = Bor du på någon plats?
  • Malsaĝulo ĉie sian nomon skribas. - Den ovise skriver sitt namn överallt.
  • Pli bela reĝidino ol ŝi troviĝis nenie en la mondo. - En vackrare prinsessa än hon fanns ingenstans i världen.
  • Kien vi iras? — Mi iras en la ĝardenon. - Vart går du? — Jag går in i trädgården.
  • Rigardu tien ĉi. - Titta dit.
  • Mi nenien plu iros hodiaŭ. - Jag ska inte gå någonstans mera idag.

Tabellord på AM

kiam
när, "vid vilken tid, vid vilket tillfälle"
tiam
då, "vid den tiden, vid det tillfället"
iam
ibland, "någon gång, vid något tillfälle"
ĉiam
alltid, "varje gång, vid varje tillfälle"
neniam
aldrig, "ingen gång, vid inget tillfälle"

AM-ord kan inte få ändelserna J eller N.

  • Sed kiam tio okazis? - Men när hände detta?

    Om man frågar speciellt om klockslag använder man emellertid inte kiam, utan ordningstalsfrågeordet kioma.

  • Li skribis al mi, ke li intencas ĝin eldoni, sed li ne skribis ankoraŭ kiam li ĝin eldonos. - Han skrev till mig att han avsåg att ge ut den, men han har fortfarande inte skrivit när han ska ge ut den.
  • En unu tago, kiam ŝi estis apud tiu fonto, venis al ŝi malriĉa virino. - En dag när hon var vid denna källa, kom till henne en fattig kvinna.
  • Tubeto, en kiun oni metas cigaron, kiam oni ĝin fumas, estas cigaringo. - Ett litet rör i vilket man håller en cigarr medan man röker den är en "cigaringo", ett munstycke.
  • De kiam vi loĝas ĉi tie? - Sen när bor du här?
  • Li vekiĝis nur tiam, kiam la suno leviĝis. - Han vaknade först när solen steg upp.
  • Ŝajnas al mi, ke ĉi tiun vizaĝon mi jam iam vidis. - Det synes mig att jag redan har sett detta ansikte någon gång.
  • Ŝi estis ja la plej bela knabino, kiun li iam vidis. - Hon var den vackraste flicka som han någonsin sett.

    Iam representerar vilken som helst tid i det förflutna.

  • Oni diras, ke la vero ĉiam venkas. - Man säger att det sanna alltid segrar.
  • Bona koro neniam fariĝas fiera. - Ett gott hjärta blir aldrig högfärdigt.
  • La maljunulo fermos por ĉiam siajn okulojn. - Gamlingen slöt sina ögon för alltid.

    Uttrycket por ĉiam, för alltid, visar att följderna blir kvar alltid. Slutandet av ögonen är bara ett ögonblick, men följden, slutenheten kommer att vara evig.

Tabellord på AL

kial
varför, "av vilken anledning, av vilket skäl, på grund av vad"
tial
därför, "av denna anledning, av detta skäl, på grund av det"
ial
"av någon anledning, av något skäl, på grund av något"
ĉial
"av all anledning, av varje skäl, på grund av allt"
nenial
"av ingen anledning, av inget skäl, på grund av ingenting"

AL-ord kan inte få ändelserna J eller N.

  • Kial vi ploras? - Varför gråter du?
  • Mi komprenas, kial vi faris tion. - Jag förstår varför du har gjort detta.
  • Hodiaŭ estas bela frosta vetero, tial mi prenos miajn glitilojn kaj iros gliti. - I dag är det vackert frostigt väder, därför ska jag ta på mig mina skridskor och gå och skrinna.

    Lägg märke till skillnaden mellan tial och ĉar. Tial representerar en orsak medan ĉar inleder en bisats som anger en orsaken: Mi prenos miajn glitilojn kaj iros gliti, ĉar hodiaŭ estas bela frosta vetero. Jag tar på mig mina skridskor och går för att skrinna, eftersom det idag är vackert frostigt väder.

  • Mi vin ial ankoraŭ ne konas. - Av någon anledning känner jag dig fortfarande inte.
  • Vi demandas, kial mi amas vin. Mi respondas: ĉial! - Du frågar varför jag älskar dig. Jag svarar: av alla orsaker!

Ordet nenial används i praktiken mycket lite, men när man använder det negerar det hela frasen (på samma sätt som andra NENI-ord):

  • Tian Regularon por nia Ligo mi nenial povus aprobi. = ...mi pro neniuj motivoj povus aprobi. - Ett sådant reglemente för vårt förbund skulle jag inte för någonting i världen kunna godkänna. = ...skulle jag inte ha några skäl att kunna godkänna.
  • Vi povus inciti lin kiom ajn. Li nenial kolerus. = ...li pro neniu kaŭzo kolerus. - Du skulle kunna reta honom hur mycket som helst. Han skulle inte bli arg för någonting. = ...han skulle inte bli arg av av någon orsak.

Om man vill uttrycka en positiv betydelse ska man använda sen kaŭzo, senkaŭze, senmotive eller något liknande: Ŝi ridis senkaŭze. = Hon skrattade verkligen, men utan anledning..

Tabellord på EL

kiel
hur, "på vilket sätt eller i vilken mån"
tiel
så, "på detta sätt eller till denna grad"
iel
"på något sätt, i någon mån"
ĉiel
"på allt sätt"
neniel
"på intet vis"

EL-orden är generella adverbiella tabellord, som man använder om det inte handlar om tid/fall (AM-ord), plats (E-ord), orsak (AL-ord) eller mängd/antal (OM-ord). EL-orden täcker mer eller mindre alla andra betydelser som ett adverbiellt ord kan uttrycka. Speciellt handlar det om grad och sätt.

EL-ord kan inte få ändelserna J eller N.

  • Kiel li aspektas? - Hur såg han ut?
  • Kiel vi fartas? - Hur mår du?
  • Rakontu al mi per malmulte da vortoj, kiel tio okazis. - Berätta för mig med några få ord hur detta hände.
  • Mi zorgas pri ŝi tiel, kiel mi zorgas pri mi mem. - Jag bryr mig om henne så som jag bryr mig om mig själv.
  • Kiel alta estas tiu turo? - Hur högt är det där tornet?
  • Kiel longe tio ankoraŭ daŭros? - Hur länge kommer detta att fortskrida?
  • Tiu ĉi malfreŝa pano estas malmola, kiel ŝtono. - Det här gamla brödet är hårt som sten.
  • Bojas hundido, ĉar tiel faras la hundo. - Valpen skäller, för så gör hunden.
  • Ne faru tiel, faru tiel ĉi! - Gör inte så, gör så här!
  • Ili ambaŭ estis tiel malagrablaj kaj tiel fieraj, ke oni ne povis vivi kun ili. - De var båda så otrevliga och högdragna att man inte kunde leva med dem.
  • Mi estas tiel forta, kiel vi. - Jag är så stark som du.
  • Iel ni sukcesos. - På något sätt lyckades vi.
  • Ili ĉiel helpis al mi. - De hjälpte mig på alla vis.
  • Mi neniel esperis sukceson. - Jag hoppades inte på något sätt på framgång.

Tabellord på OM

kiom
"hur mycket, vilket antal, vilken mängd"
tiom
"så mycket, till sådant antal, i sådan mängd"
iom
"inte väldigt mycket och inte heller lite"
ĉiom
"hela mängden"
neniom
"av inget antal, ingen mängd, inget mått"

OM-ord kan inte få ändelserna J eller N.

  • Kiom vi volas, ĉu du aŭ tri? = Kiel multajn vi volas... - Hur mycket vill du ha, två eller tre? = Hur många vill du ha...
  • Ŝi pripensis, kiom kostos al ŝi la nokta restado. - Hon funderade över hur mycket nattvistelsen skulle kosta henne.
  • Ho, kiom pli bona estas via amo, ol vino! - Å, så mycket bättre din kärlek är än vinet!
  • Kiom mi vidas, vi havas nur unu filon. = Laŭ tio, kion mi vidas, vi havas... - Så vitt jag ser har du bara en son. = Enligt det som jag ser har du ..

    Kanske har du fler söner, men jag kan inte se fler.

  • Sendi 100 ekzemplerojn mi ne povis, ĉar mi nun tiom ne havas. - Sända 100 exemplar kan jag inte, eftersom jag inte har så många nu.
  • Mi havas tiom multe, ke mi ne bezonas ŝpari! - Jag har så mycket att jag inte behöver spara.

    Ofta används kiom och tiom tillsammans med multe (eller multaj). Multe kan utelämnas, men det framhäver i någon mån betydelsen. Man kan också använda kiel multe, tiel multe, men då är det inte frågan om framhävande.

  • Ŝi aĉetis iom da butero. = ...kvanton da butero ne tre grandan sed tamen konsiderindan. - Hon köpte lite smör. = ...en mängd av smör som inte var särskilt stor men dock värd att ta i beaktande.

    Teoretiskt borde iom betyda "någon obestämd mängd", men i praktiken anger det nästan alltid en liten mängd. Mängden är faktiskt ännu mer specifik, nämligen: "inte särskilt stor men dock tillräckligt stor för att beaktas, för att vara signifikant". Blanda inte ihop iom med malmulte: Li faris iom da eraroj. Det var inte särskilt många fel men ändå tillräckligt många för att man ska kritisera honom. Li faris malmulte da eraroj. Felen var så få att man måste berömma honom.

  • Mi pensas, ke mi ĝin ankoraŭ iom memoras. = ...ne tre multe memoras, sed ankoraŭ ja memoras. - Jag tror att jag fortfarande minns honom i någon mån. = ...minns inte mycket men i varje fall minns honom.
  • Tie supre estingiĝis la ruĝaj koloroj, dum la suno iom post iom malaperis. - Där uppe slocknade de röda färgerna, samtidigt som solen försvann alltmer.

    Uttrycket iom post iom anger att något sker genom flera små knappt särskiljbara förändringar.

  • Kiom da benzino vi volas? — Mi volas ĉiom, kiom vi havas. = ...Mi volas la tutan kvanton da benzino, kiun vi havas. - —Hur mycket bensin vill du ha? —Jag vill ha allt som du har. = ...Jag vill ha hela den kvantitet av bensin som du har.

    Betydelsen hos ĉiom blir ofta i praktiken mycket lik betydelsen hos ĉio, som man använder mycket oftare.

  • Sur la mezo de la strato estas multe da radoj kaj da ĉevalaj hufoj, sed da homoj piedirantaj estas malpli, preskaŭ neniom. - I mitten av gatan var det mycket hjul och hästhovar, men av människor till fots var det mindre, nästan ingenting.

OM-ord används både adverbiellt och substantiviskt.

Normalt använder man kiel och tiel för att ange grader. Men för stark betoning kan man i stället använda kiom och tiom: Ĝi estis tiom bela, ke mi svenis. Den var så till den grad vacker att jag svimmade. La Esperantistoj tute ne pretendas, ke ilia lingvo prezentas ion tiom perfektan, ke nenio pli alta jam povus ekzisti. Esperantister påstår inte alls att deras språk presenterar något till den grad perfekt att ingenting högre skulle kunna existera.

Kan ALI-ord vara tabellord?

Många gånger har man föreslagit att man skulle lägga till ALI- i tabellen, och därmed skapa den nya serien aliu, alio, alia, alies, alie, aliam, alial, aliel, aliom*. En del använder dem till och med i praktiken, isynnerhet orden aliel och alies.

I officiell esperanto är ALI en vanlig rot, som man gör ord av med vanliga ändelser.

  • alia = "icke samma, en annan"
  • alio = "något annat"
  • alie = "i annat fall, på annat sätt"
  • alii = "vara annorlunda, skilja sig" (sällan använt)

Att börja använda de nya tabellorden skulle medföra drastiska förändringar i språket. Här följer bara några exempel:

Det normala ordet alie betyder oftast "en alia okazo", i annat fall, men det kan också betyda "en alia maniero", på annat sätt. Tabellordet alie skulle däremot betyda "en alia loko", på annan plats. Följaktligen skulle normala satser som Ni devas alie agi få helt förändrad betydelse.

Alia är i normal esperanto inte ett tabellord utan ett vanligt adjektiv, och det betyder "av annat slag" eller "med annan identitet". Det nya tabellordet alia skulle betyda enbart "av annat slag". Om det fanns ett tabellord på ALI, skulle man inte längre få säga till exempel la alia ĉambro estas pli granda, sed la aliu ĉambro estas pli granda. Man skulle också vara tvungen att säga: ili amas unu la aliun i stället för det normala ili amas unu la alian.

Man gör ofta sammansättningar som: de alia specoalispeca. Men användare av tabellord på ALI skulle i stället vara tvungna att säga: aliuspeca, för man kan inte avlägsna slutdelen av ett tabellord. Jämför med: de tiu specotiuspeca (inte: tispeca).

Fortfarande har ingen tillämpat hela tabellserien på ALI på ett konsekvent sätt. Det finns bara en ogenomtänkt och ologisk användning av aliel och alies, och tillfälligtvis av aliu. En del använder delvis klassisk esperanto och dels den reformerade dialekten. När de säger till exempel alie eller alia, då kan man inte veta om det ska förstås enligt Fundamento-språket eller enligt den nya dialekten. Lyckligtvis använder dock de flesta språket regelbundet och logiskt.

Använd alltså bara de redan existerande tabellorden, och uttryck andra saker med vanliga rötter enligt reglerna i Fundamenta Esperanto.

En reform som bör undvikas Officiell esperanto
aliu alia
alia alia, alispeca, alieca
alies de alia (persono), aliula
alie aliloke
alien aliloken
aliam alifoje, aliokaze
alial alikaŭze
aliel alimaniere, alie
aliom alikvante

Märk väl: Man har föreslagit "kompromissformerna" aliio, aliiu, aliia, aliie, aliiel osv. (sammansättningar av roten ALI med tabellord på I). Sådana ord är visserligen regelbundna, men tyvärr är de helt oanvändbara i praktiken. Att höra skillnaden mellan aliie och alie, mellan aliia och alia, är inte lätt. Det räcker inte att ord är regelbundet sammansatta. De måste också fungera i praktisk kommunikation.

Tillbaka till toppen