Till sidans innehåll
  2. 19 Räkneord

Talord

Talorden är räkneord som uttrycker tal. Det finns tretton talord på esperanto.

nul
0
unu
1
du
2
tri
3
kvar
4
kvin
5
ses
6
sep
7
ok
8
naŭ
9
dek
10
cent
100
mil
1000

Andra tal uttrycker man genom kombination av talord. Man säger först hur många tusental det är, sedan hur många hundratal, därefter hur många tiotal, och slutligen hur många ental:

11
dek unu
12
dek du
13
dek tri
14
dek kvar
15
dek kvin
16
dek ses
17
dek sep
18
dek ok
19
dek naŭ
20
dudek
21
dudek unu
22
dudek du
23
dudek tri
30
tridek
40
kvardek
50
kvindek
60
sesdek
70
sepdek
80
okdek
90
naŭdek
100
cent
101
cent unu
110
cent dek
111
cent dek unu
200
ducent
232
ducent tridek du
300
tricent
400
kvarcent
500
kvincent
600
sescent
700
sepcent
800
okcent
900
naŭcent
1000
mil
1001
mil unu
1011
mil dek unu
1111
mil cent dek unu
1234
mil ducent tridek kvar
2000
du mil
2678
du mil sescent sepdek ok
3000
tri mil
4000
kvar mil
5000
kvin mil
6000
ses mil
7000
sep mil
8000
ok mil
9000
naŭ mil
10000
dek mil
11000
dek unu mil
12000
dek du mil
20000
dudek mil
30000
tridek mil
42000
kvardek du mil
999000
naŭcent naŭdek naŭ mil
999999
naŭcent naŭdek naŭ mil naŭcent naŭdek naŭ

Tiotal och hundratal skrivs (och uttalas) ihop som ett ord: dudek, tridek, ducent, tricent osv. Allt annat skrivs som särskilda ord, också tusental.

Tiotal och hundratal får, liksom andra ord, betoning på den nästsista vokalen: dUdek, trIdek, dUcent, trIcent. Allt annat uttalas som separata ord: dEk dU, dEk trI, cEnt dU, cEnt trI, cEnt dEk dU, dU mIl, trI mIl, dU mIl dEk dU.

Om man skapar sammansatta ord av dessa grundord, till exempel substantiviska räkneord eller adjektiviska räkneord, kan eller bör man dock sammanskriva, eventuellt med bindestreck.

Nul var från början ett substantiv: nulo (namnet på siffran 0). Men man använder sedan lång tid tillbaka ordet också som ett tal utan ändelse, till exempel.: 0,5 = nul komo kvin (eller nulo komo kvin).

Ibland kan man använda den förkortade formen un' i stället för unu.

Användning av talord

Tal uppträder oftast som epitet till substantiv. Talen får då inte ändelserna N och J:

  • Mi havas nur unu buŝon, sed mi havas du orelojn. - Jag har bara en mun men jag har två öron.
  • Li faris ĉion per la dek fingroj de siaj manoj. - Han gjorde allt med sina händers tio fingrar.
  • Li havas dek unu infanojn. - Han har elva barn.
  • Sesdek minutoj faras unu horon, kaj unu minuto konsistas el sesdek sekundoj. - Sextio minuter är en timme, och en minut består av sextio sekunder.

Ibland är substantivet utelämnat (underförstått):

  • Nu, se vi ne havas mil [rublojn], mi petas cent rublojn. - Nå, om du inte har tusen [rubel] så ber jag om hundra rubel.
  • Kiun el la tri [aferoj/personoj] vi elektas? - Vilken av de tre[sakerna/personerna] väljer du?

Vanligtvis uppträder nul som talepitet bara framför måttsenheter:

  • La frostpunkto de akvo estas nul gradoj ĉe norma atmosfera premo. - Vattnets fryspunkt är noll grader vid normalt atmosfärstryck.

    Man skriver normalt 0 gradoj, men uttalar detta som nul gradoj.

  • Ilia fina rezulto estis nul poentoj. - Deras slutresultat var noll poäng.

I andra fall använder man normalt neniu: Mi havas neniun malamikon.

Tal kan också uppträda självständigt i olika funktioner i satsen. Ofta beter de sig som substantiv. Man använder aldrig ändelserna J och N:

  • Kvin kaj sep faras dek du. - Fem och sju blir tolv.
  • Tridek kaj kvardek kvin faras sepdek kvin. - Trettio och fyrtiofem blir sjuttiofem.
  • Ilia nombro estas kvardek tri mil sepcent tridek. - Deras antal är fyrtiotretusensjuhundratrettio.
  • Divido per nul ne estas permesita. - Division med noll är inte tillåtet.
  • Tri estas duono de ses. - Tre är hälften av sex.
  • Sep estas sankta nombro. - Sju är ett heligt tal.

  • Mi legis numeron 2 de la jaro 1990. - Jag läste nummer 2 från januari 1990

    Det gäller tidningsnummer.

  • Ni loĝas en ĉambro tricent tridek tri en tiu hotelo. - Vi bor i rum 333 på det där hotellet.

När det handlar om ett tal kan man också använda ett ordningstal: la dua numero, la jaro 1990-a, la tricent-tridek-tria ĉambro. Men det kan vara en skillnad mellan ordningen och talet. Exempelvis kvara betyder att det var tre andra före i ordningen, medan numero kvar betyder att saken har siffran 4 som något slags "namn". I till exempel hotell saknas det ofta nummer, och därför är till exempel rum hundra inte absolut det hundrade rummet. Och om man står i slutet av gatan kan man säga att hus nummer ett inte är det första huset utan det sista.

Speciella användningar av unu

Den grundläggande betydelsen av unu är talbetydelsen. Denna användning förklarades här ovan tillsammans med andra talord. Men unu har också några speciella betydelser och användningar. Unu kan uttrycka bland annat likhet, unikum, individualitet och identitet:

  • La loĝantoj de unu regno estas samregnanoj, la loĝantoj de unu urbo estas samurbanoj, la konfesantoj de unu religio estas samreligianoj. = La loĝantoj de unu sama regno... - De boende i ett och samma rike är landsmän, de boende i samma stad är "stadskompisar", de som bekänner sig till samma religion är trosfränder.

  • Ŝin trafis unu malfeliĉo post la alia. - Hon drabbades av en olycka efter en annan.

    Här understryker unu individualiteten i varje olycka. I den betydelsen samverkar ofta unu med alia.

  • En unu tago, kiam ŝi estis apud tiu fonto, venis al ŝi malriĉa virino. - En dag när hon var vid denna källa, kom till henne en fattig kvinna.

    Det handlar om en dag som är känd för den talande men inte för lyssnaren. I denna användning är unu halvbestämd artikel.

Unu används också enskilt utan efterföljande substantiv. Ofta kan man säga att ett substantiv är underförstått, men ibland skulle tillägg av ett substantiv bara vara störande. Då används unu som pronomen:

  • Ŝi estis unu el la plej belaj knabinoj, kiujn oni povis trovi. - Hon var en av de vackraste flickor som man kunde finna.
  • Unu babilis, alia kantis. - En babblade, en annan sjöng.

När unu som pronomen eller för att uttrycka individualitet (ibland ett unikum) används om flera individer får det ändelsen J:

  • El ŝiaj multaj infanoj unuj estas bonaj kaj aliaj estas malbonaj. - Av hans många barn var en del bra och andra var dåliga,
  • Dum unuj artikoloj alportas al nia afero rondon da novaj amikoj, multaj aliaj, skribitaj nelerte, tute perdiĝas sen rezultato. - Medan vissa artiklar ger vår sak en krets av nya vänner, förlorar sig många andra, som är oskickligt skrivna, helt utan resultat.
  • Unuj [studentoj] kun gaja rideto sur la buŝo, aliaj meditante, aliaj en vigla interparolado, unuope aŭ duope forlasas la universitatan korton. - Vissa [studenter] lämnade universitetsgården med ett glatt leende på munnen, andra under mediterande, andra i livligt samspråk, en och en eller i par.

Formen unu kan inte få ändelsen N. Detta är en grundläggande regel, som alltid gäller, vare sig unu anger ett tal eller individualitet eller unikhet: Unu mi renkontis en Londono, alian en Parizo. Använd aldrig formen unun. Formen unuj kan däremot få ändelsen N, eftersom unuj aldrig kan vara ett rent talord. Det anger alltid individualitet eller unikhet. Formen unujn finns det dock bara ytterst sällan behov av: Unujn mi renkontis en Londono, aliajn en Parizo.

Regeln, som förbjuder unun men tillåter unujn, är egendomlig ur logisk synpunkt. Men den är bra utifrån den praktiska användningens synpunkt. I praktiken kan man inte strikt skilja på användningen av unu som tal, unikhet och individualitet. Det finns många gränsfall, och därför är det praktiskt med den enkla regeln att unu aldrig kan ha ändelsen N. Man behöver inte fundera varje gång över om unu anger tal, unikhet eller individualitet. Unuj däremot anger alltid individualitet eller unikhet, och därför är det inget problem att använda ändelsen N efter detta ord, om satsfunktionen kräver det.

Förväxla inte unu för att uttrycka individualitet med tabellordet iu. Individualitets-unu anger att den talande precis vet om vilken individ hen talar (medan den lyssnande troligen inte vet det). Iu anger att den omtalades identiteten är okänd eller oklar, eller att identiteten inte är viktig:

  • Loĝas ĉi tie unu el viaj amikoj. - Här bor en av dina vänner.

    talaren vet vilken av vännerna som bor här.

  • Loĝas ĉi tie iu el viaj amikoj. - Här bor någon av dina vänner.

    Den talande vet (antagligen) inte vilken av vännerna som bor här.

Ofta kan man använda iu i stället för unu, när det inte är viktigt att visa om individen är känd av talaren. Men unu är mer precis. Det visar att den talande verkligen känner till identiteten.

Adjektivet certa har ibland en betydelse liknande ett individualitets-unu, men certa är starkare. Det framhäver att något säkert är känt av den talande (men sannolikt inte av den lyssnande): certaj okazoj multe da saĝo estas pli malbona, ol se oni ĝin tute ne havus. Hieraŭ vizitis min certa sinjorino Schmidt.

Den mångartade användningen av unu verkar märklig för en del, bland annat för att läroböcker sällan förklarar den. Därför föredrar en del att använda unu enbart i dess rena talfunktion, och föredrar orden iu(j), kelka(j) kaj certa(j) för de andra betydelserna. Detta är att utarma språket, eftersom alla dessa ord uttrycker olika nyanser, och alla dessa nyanser behövs.

Unu... la alia

Pronominellt unu är en del av uttrycket unu... (la) alia, varandra, med vilket man uttrycker ömsesidighet. Unu... (la) alia representerar en hel förkortad sats. Unu är normalt subjekt i den fullständiga satsen, och (la) alia är objekt eller har någon annan roll som inte är subjekt:

  • Tiuj gejunuloj amas unu la alian. → Tiuj gejunuloj amas. Unu amas la alian. - Dessa ungdomar älskar varandra. → Dessa ungdomar älskar. En älskar en annan.

    Var och en av dem älskar alla andra av dem.

  • Ili donis florojn unu al alia. → Ili donis florojn. Unu donis florojn al alia. - De gav blommor till varandra. → De gav blommor. En gav blommor till en annan.

    Var och en av dem gav blommor till alla andra av dem.

  • Li kunigis kvin tapiŝojn unu kun la alia. - Han fogade samman fem mattor med varandra.

    Han fogade ihop en matta med en annan.

Man kan nästan alltid använda unu... (la) alia utan ändelsen J. Vid behov kan man dock lägga till ändelsen J till alia och också till unu beroende på den avsedda betydelsen: La junaj knabinoj kaj junuloj ĉe la lageto babilas unuj kun la aliaj. Unuj el ili babilas kun aliaj el ili. Ibland måste man använda formen unujn: La registaroj ĵetas la homojn unujn kontraŭ la aliajn. = La registaroj ĵetas unujn homojn kontraŭ la aliajn homojn.

I stället för unu... la alia, varandra, kan man i bland använda ordet reciproke, ömsesidigt, tillsammans med si eller ett annat pronomen: La knabino kaj la knabo kisis sin reciproke. = La knabino kaj la knabo kisis unu la alian. Man kan också använda reciproke tillsammans med unu... la alia för att framhäva ömsesidigheten: Vi ne estas reciproke egalaj unu al la alia en la regiono de la spirito. Man kan också använda inter som prefiks vid ett verb, ofta tillsammans med si eller ett annat pronomen, eller uttrycket inter si (inter ni, inter vi), som alltid betyder unu kun la alia eller liknande: Ili sin interakuzas. = Ili akuzas unu la alian. Ili interparolas. = Ili parolas unu kun la alia. Ili estis tre amikaj inter si. Man ska aldrig använda pronomenet si tillsammans med unu... la alia. Säg inte: Ili amas sin unu la alian. Säg helt enkelt: Ili amas unu la alian.

Substantiviska räkneord

Räkneord med suffixet ON anger bråktal:

  • duono = 1/2
  • triono = 1/3
  • dekono = 1/10
  • dekduono = 1/12
  • centono = 1/100
  • milono = 1/1000

Större tal än 999999 uttrycks med substantiviska talord:

miliono
1.000.000 (sex nollor)
miliardo
1.000.000.000 (= nio nollor)
biliono
1.000.000.000.000 (= tolv nollor)
triliono
1.000.000.000.000.000.000 (= aderton nollor)

En del språk, bland annat engelskan och ryskan, lägger helt andra talvärden till räkneord som liknar biliono och triliono. Esperantoorden ska dock ha enbart de ovan angivna betydelserna och ingen annan. Det finns också högre ord av detta slag, men de används inte så ofta.

Substantiviska räkneord får ändelserna J och N enligt samma regler som andra substantiv:

  • Kiam vi havos rikolton, vi donos kvinonon al Faraono. - När ni får skörd ska ni ge en femtedel till Farao.
  • Mi ricevis dudek kvin centonojn. - Jag fick tjugofem hundradelar.
  • Ŝi havas pli ol dek milionojn. - Hon har mer än tio miljoner.
  • La malprofito atingis sumon de kvardek sep miliardoj. - Förlusten uppgick till summan fyrtiosju miljarder.

Substantiviska räkneord kan inte direkt beskriva ett substantiv, utan används tillsammans med prepositionen da:

  • Li havas du miliardojn da dolaroj. - Han har två miljarder dollar.
  • Ŝi vidis pli ol dek milionojn da homoj. - Hon såg mer än tio miljoner människor.

Också ord på ON med ändelsen O behöver en hjälppreposition: Unu tago estas tricent-sesdek-kvinono aŭ tricent-sesdek-sesono de jaro.

Också tal kan bli substantiv genom tillägg av ändelsen O. Då anger de en sak med relation till talet, eller en grupp med denna egenskap. Före ändelsen O sammanskriver man alltid talord. För tydlighets skull kan man använda bindestreck där det ursprungligen var mellanslag.

  • unu → unuo = siffran 1, ett grundläggande räkneelement, elementärmängden (till exempel meter, kilogram, ampere osv)
  • du → duo = siffran 2, par
  • dek du → dek-duo aŭ dekduo = talet 12, grupp av tolv saker
  • du mil kvincent → du-mil-kvincento (helst inte dumilkvincento)
  • Mi aĉetis dekon da ovoj kaj dek-duon da pomoj. - Jag köpte ett tiotal ägg och ett dussin äpplen.

Blandtal

När man blandar tal och substantiviska räkneord i ett tal, kolliderar deras olikartade regler. Tal vill vara epitet till ett huvudord, medan substantiviska räkneord själva är huvudord med ett da-uttryck efter sig. Allmänt sett är den riktiga lösningen att använda da i sådana fall, eftersom da tillsammans med tal är ovanligt men inte alls felaktiga:

  • Tie loĝas 1.500.000 homoj. = Tie loĝas unu miliono (kaj) kvincent mil da homoj. - Där bor 1 500 000 människor = Där bor en miljon och femhundratusen människor.

    Man kan också säga:...unu kaj duona milionoj da homoj ...en och en halv miljon människor. Eller: ...unu komo kvin milionoj da homoj....en komma fem miljoner människor.

  • Mi havas unu milionon da eŭroj. Se mi ricevos ankoraŭ unu eŭron, mi havos unu milionon unu da eŭroj. - Jag har en miljon euro. Om jag får en euro till, så har jag en miljon en euro.
  • Li havas 10.300.978 $. = Li havas dek milionojn tricent mil naŭcent sepdek ok da dolaroj. - Han har 10.300.978 $. = Han har tio miljoner trehundratusensjuttioåtta dollar.

  • Ili kostas kvar kaj duonon da dolaroj. - De kostar fyra och en halv dollar.

    En annan bra och vanlig lösning är: Ili kostas kvar kaj duonan dolarojn.

Adjektiviska räkneord

Om man lägger till ändelsen A till ett talord skapar man ett adjektiv som anger position i ordningen, ett ordningstal:

  • unua = i position nummer ett i ordningen (med ingen före sig)
  • dua = i position nummer två i ordningen (med en före sig)
  • tria = i position nummer tre i ordningen (med två före sig)
  • kvara = i position fyra i ordningen (med tre före sig)
  • deka = i en position nummer tio i ordningen (med nio före sig)

Ordningstal får ändelserna J och N på samma sätt som vanliga adjektiv:

  • La sepan tagon de la semajno Dio elektis, ke ĝi estu pli sankta, ol la ses unuaj tagoj. - Den sjunde dagen i veckan utvalde Gud, att den skulle vara heligare än de sex första dagarna.

Om man lägger till ändelsen A till ett tal som består av flera ord, kan man sätta samman det hela i ett ord, men man kan också lämna dem som som separata ord. I varje fall lägger man ändelsen A bara till slutet. Om man använder sammansättning, kan man skriva bindestreck för klarhet. Då sätter man strecken där som det är mellanslag i det ursprungliga flerordiga talet:

  • Hodiaŭ estas la dudek sepa (tago) de Marto. = ...dudek-sepa... - I dag är det den tjugosjunde mars.

    (eller ...tjugosjunde...)

  • Georgo Vaŝington estis naskita la dudek duan de Februaro de la jaro mil sepcent tridek dua. = ...dudek-duan... mil-sepcent-tridek-dua. - George Washington föddes den tjugoandra februari sjuttonhundratrettiotvå.

    I stället för dudek-duan kan man skriva dudekduan, men i stället för mil-sepcent-tridek-dua ska man inte skriva milsepcenttridekdua, eftersom det är för oklart.

  • Tio okazis en la okdekaj jaroj. = ...iam en la jaroj de 1980 ĝis 1989 inkluzive. - Detta skedde på åttiotalet. = ...någon gång under åren från 1980 till och med 1989.

  • Ŝi estas la dua plej bona en nia klaso, kaj mi estas la tria. - Hon är nästbäst i vår klass och jag är den tredje.

    Bara en är bättre än vi.

När man använder ett ordningsuttryck tillsammans med ett vanligt talord ska man för tydlighetens skull sätta ordningsuttrycket först:

  • Tio okazis iam en la unuaj dek tagoj. - Detta hände någon gång under de första tio dagarna.

    Om man hade sagt la dek unuaj tagoj hade det varit risk att man hade förstått dek som en del av ordningsföljdsuttrycket, alltså som la dek-unuaj tagoj.

Andra räkneord med ändelsen A

ON-ord med ändelsen A är vanliga adjektiv.

  • duona = som har bara hälften av sin fulla storlek
  • triona = som har bara en tredjedel av sin fulla storlek
  • centona = som har bara en tiondel av sin fulla storlek

  • Ĝi estas longa je duona metro. - Den är en halv meter lång.

    Dess längd är 50 centimeter.

  • Kvaronan horon li restis. - En kvart stannade han.

    Han stannade femton minuter.

Miliona, miliarda osv är vanliga adjektiv, som teoretiskt kan ha olika betydelser beroende på sammanhanget. Men i praktiken uppträder nästan bara ordningstalsbetydelsen: Nia miliona kliento ricevos specialan donacon.

Också nula är ett vanligt adjektiv, som teoretiskt kan användas med olika betydelser, beroende på sammanhanget, till exempel med ordningstalsbetydelse: je la nula horo kaj tridek minutoj. I praktiken används det nästan enbart med betydelsen "icke-existerande, värdelös, ogiltig": Bruo potenca, nula esenco.

Ordningsadjektiv av blandtal är teoretiskt möjliga, men knappast rekommenderade: nia du-milion-unua kliento. Man ska hellre använda uttryck med nummer: nia kliento numero du milionoj unu.

Adverbiella räkneord

Räkneord med ändelsen E har samma betydelser som motsvarande adjektiviska former:

  • unue = i första positionen
  • due = i andra positionen
  • dek-due, dek due = i den tolfte positionen
  • Unue mi redonas al vi la monon, kiun vi pruntis al mi; due mi dankas vin por la prunto; trie mi petas vin ankaŭ poste prunti al mi, kiam mi bezonos monon. - För det första ger jag tillbaka pengarna till dig, som du lånade mig; för det andra tackar jag dig för lånet; för det tredje ber jag dig att låna till mig också efteråt, när jag behöver pengar.
  • Ĝi estas trione el plasto, trione el ligno kaj trione el metalo. - Den är till en tredjedel av plast, till en tredjedel av trä och till en tredjedel av metall.
  • Tiu monto estas eĉ ne centone tiel alta kiel Ĉomolungmo. = La alteco de tiu monto estas eĉ ne unu centono de la alteco de Ĉomolungmo (= Everesto). - Detta berg är inte ens en hundradel så högt som Jomolungmo. Höjden av detta berg är inte ens en hundradel av höjden på Jomolungmo (= Mount Everest).

Nyansmedel för räkneorden

Prepositionerna ĝis, inter och po kan användas med räkneord för att nyansera dem på olika sätt.

  • Restas ĉirkaŭ dek personoj. = Restas proksimume dek personoj. - Det återstår runt tio personer. = Det återstår ungefär tio personer.
  • Ĝis ducent homoj povas eniri. = Maksimume ducent homoj povas eniri. - Upp till tjugo människor kan gå in. = Maximalt tjugo människor kan gå in.
  • Ili kostas de kvin ĝis dek eŭrojn. = Ili kostas minimume kvin kaj maksimume dek eŭrojn. - De kostar från fem till tio euro. = De kostar minst fem och högst tio euro.
  • Mi vidis inter cent kaj ducent homojn. = Mi vidis minimume cent kaj maksimume ducent homojn. - Jag såg mellan hundra och tvåhundra människor.
  • Aranĝu ilin en du vicoj, po ses en vico. = Aranĝu ilin en du vicoj, ses en ĉiu vico. - Ordna dem i två rader om sex i varje rad.

I sådana här satser gäller prepositionerna aldrig substantiven efteråt utan har mening bara för talet. Om man utelämnar räkneordet måste också nyanserinsordet försvinna, eftersom det inte längre har någon mening.

  • Restas ĉirkaŭ dek personoj. → Restas personoj. - Det återstår cirka tio personer. → Det återstår personer.

    (Restas ĉirkaŭ personoj saknar betydelse.)

  • Mi vidis inter cent kaj ducent homojn. → Mi vidis homojn. - Jag såg mellan hundra och två hundra människor. → Jag såg människor.

    (Mi vidis inter homojn saknar betydelse.)

Dessa prepositioner visar alltså inte satsfunktion när de nyanserar räkneord. De är inte funktionsmarkörer utan har ett slags adverbfunktion: ĉirkaŭ = proksimume; de = minimume; ĝis = maksimume.

Nyanseringar till räkneord kan uppträda tillsammans med verkliga funktionsmarkörer. De anger hela uttryckets satsfunktion:

  • Ĝi estis virino, kiu povis havi la aĝon de ĉirkaŭ sesdek jaroj. - Hon var en kvinna, som kunde vara cirka sextio år.

    Ĉirkaŭ berör bara talet sesdek. De anger funktionen för hela uttrycket ĉirkaŭ sesdek jaroj.

  • Nenie en la ĉirkaŭ cent jaroj la loko estis pli ŝanĝita, ol en unu malgranda frukta ĝardeno. - Ingenstans under de cirka hundra åren ändrades platsen, annat än i en liten fruktträdgård.

    Tidsadverbialet har prepositionen en. Ĉirkaŭ är bara en nyansering till talet cent.

  • Ili loĝos tie de ok ĝis naŭ jarojn. - De ska bo där mellan åtta och tio år.

    Satsdelen de ok ĝis naŭ jarojn är adverbial för tidsvaraktighet, som måste ha något slags funktionsmarkör. Här har den ändelsen N. De och ĝis endast nyanserar talen.

  • Estis tiel malvarme, ke ili devis kuŝi sub po tri kovriloj. - Det var så kallt att de måste ligga under tre täcken var.

    Satsdelen sub po tri kovriloj är ett underordnat platsadverbial. Po fungerar enbart som nyansering till tri.

  • Li havas ĉirkaŭ mil eŭrojn. - Han har ungefär tusen euro.

    Objektet ĉirkaŭ mil eŭrojn behöver ändelsen N. Ĉirkaŭ nyanserar enbart talet mil.

I sådana här satser använder man sådana småord enbart som nyanseringar och inte som prepositioner — utom i fråga om po. Vid po varierar språkbruket. En del använder alltid po som en verklig preposition, vilket innebär att de aldrig använder ändelsen N tillsammans med po, inte ens om satsdelen fungerar som satsens objekt, exempelvis Mi donis al ili po dek eŭroj. Andra använder alltid po adverbiellt, och tillägger ändelsen N, när satsfunktionen kräver det, exempelvis Mi donis al ili po dek eŭrojn. Bägge användningarna är fullgoda och berättigade.

Matematiska uttryck

Formel Uttal
2 + 2 = 4 Du kaj du faras kvar. / Du plus du estas kvar.
10 – 3 = 7 Dek minus tri faras sep.
22 × 6 = 132 Dudek du multiplikite per ses faras cent tridek du. / Dudekduoble ses estas cent tridek du. / Dudek du oble ses egalas al cent tridek du.
7:2 = 3,5 Sep dividite per du faras tri komo kvin.
46,987 kvardek ses komo naŭ ok sep (inte ...komo naŭcent okdek sep)
10² = 100 La dua potenco de dek estas cent. / Dek kvadrate estas cent.
5³ = 125 La tria potenco de kvin estas cent dudek kvin. / Kvin kube estas cent dudek kvin.
  • Kvin kaj sep faras dek du. - Fem och sju blir tolv.
  • Dek kaj dek faras dudek. - Tio och tio blir tjugo.
  • Kvar kaj dek ok faras dudek du. - Fyra och arton blir tjugotvå.
  • Tridek kaj kvardek kvin faras sepdek kvin. - Trettio och fyrtiofem blir sjuttiofem.
  • Kvinoble sep estas tridek kvin. - Fem gånger sju är trettiofem.

Likhetstecknet (=) kan man uttala som faras eller estas eller egalas (al), mer eller mindre efter behag: du kaj du faras kvar, dek minus tri estas sep, du oble du egalas (al) kvar.

Använd inte komma i stället för komma vid decimaler. Punkt används som decimaltecken bara i vissa länder. Esperanto använder decimalkomma, liksom de flesta länderna och språken.

Formel Uttal
9403,5 km naŭ mil kvarcent tri komo kvin kilometroj / naŭ mil kvarcent tri kaj duona kilometroj
8,6 kg ok komo ses kilogramoj / ok kilogramoj (kaj) sescent gramoj
+37,7° (plus) tridek sep komo sep gradoj / tridek sep komo sep gradoj super nulo
49,75 USD kvardek naŭ komo sep kvin (Usonaj) dolaroj / kvardek naŭ (Usonaj) dolaroj (kaj) sepdek kvin cendoj

Ord för underenheter som gramoj och cendoj kan man i vissa fall underförstå i sådana här uttryck: tri kilogramoj (kaj) sepcent, kvar dolaroj (kaj) sepdek kvin. Men man ska ge akt på att det inte uppstår tvivel om vilken underenhet det handlar om.

Timmar

För att ange klockslag följer man en av följande modeller. Orden horo och minutoj underförstår man ofta:

Med siffror Uttal
3:15 (aŭ 15:15) Estas la tria (horo) (kaj) dek kvin (minutoj). / Estas dek kvin (minutoj) post la tria (horo).
9:45 (aŭ 21:45) Estas la naŭa (horo) (kaj) kvardek kvin (minutoj). / Estas dek kvin (minutoj) antaŭ la deka (horo).

För ytterligare klarhet kan man tillägga uttrycken en la antaŭtagmezo eller antaŭtagmeze, och en la posttagmezo aŭ posttagmeze. Men man kan också använda 24-timmarssystemet:

  • Estas la dek-kvina (kaj) dek kvin. / Estas dek kvin post la dek-kvina. - Klockan är femton och femton. / Klockan är femton över femton.
  • Estas la dudek-unua (kaj) kvardek kvin. / Estas dek kvin antaŭ la dudek-dua. - Klockan är tjugoett och fyrtiofem. / Klockan är är femton minuter i tjugoett.

I stället för 15 minutoj kan man använda kvarono, kvaronhoro eller kvarona horo. I stället för 30 minutoj kan man ofta använda duono, duonhoro eller duona horo.

Timmar visar man med ordningstal: tria, naŭa, dek-dua osv. För att fråga om klockslag använder man alltså frågeordet kiom + ändelsen A → kioma.

  • kiom? - hur många, hur mycket? → tri, naŭ, dek du, dudek unu...
  • kioma? - vilken i ordningen? → tria, naŭa, dek-dua, dudek-unua...

  • Kioma horo estas, gardisto? - Hur mycket är klockan, väktare?
  • Kioma horo estis, kiam vi alvenis? - Hur mycket var klockan när du kom dit?

För att visa när något sker kan man använda en funktionsmarkör, vanligen je, antaŭ, post, ĝis eller ĉirkaŭ:

  • Je (la) kioma horo okazis tio? - Hur dags hände det?
  • Tio okazis je la tria kaj kvardek. - Det hände en kvart över tre.
  • Ni devas manĝi antaŭ la oka. - Du måste äte före åtta.
  • Post la dek-unua horo ĉio devas esti preta. - Efter klockan elva måste alla vara redo.

När det handlar om timmar använder man inte funktionsmarkören N, eftersom man riskerar att blanda ihop klockslag med datum, som också anges med ordningstal: je la tria = "je la tria horo", la trian = "en la tria tago de la monato".

Datum

För att uttrycka datum följer man följande modeller. Orden tago och en la jaro är mycket ofta underförstådda:

  • Estis la tria (tago) de Decembro (en la jaro) mil naŭcent naŭdek unu. - Det är den tredje (dagen i) december (år) nittonhundranittioett.
  • Hodiaŭ estas la dua (tago) de Majo (en la jaro) du mil kvin. - I dag är det den första (dagen i) maj (år) tjugohundrafem.
  • Morgaŭ estos la dudek kvina (tago) de Julio (en la jaro) du mil dek. - I morgon kommer det att vara den tjugofemte juli tjugohundratio.

För år kan man också använda ordningstal, men detta blir alltmer sällsynt: Estis la lasta de Januaro (en la jaro) mil-okcent-okdek-sepa.

Mellan dagen och månaden använder man alltid de, eftersom ordningstalet inte syftar på månaden utan på ordet tago, som normalt är utelämnat: la unua de Majo = la unua tago de Majo, la dek-tria de Decembro = la dek-tria tago de Decembro. Om man säger la unua Majo, talar man om den första av flera maj-månader.

För att ange datum när något skedde, sker eller kommer att ske, använder man en lämplig funktionsmarkör. Ofta använder man ändelsen N:

  • Ili venos la sepan (tagon) de Marto. = Ili venos en la sepa (tago) de Marto. - De ska komma den sjunde mars. = De ska komma på den sjunde dagen i mars.
  • La unuan de Majo ili komencis sian vojaĝon. = En la unua (tago) de Majo... - Den första maj började de sin resa.

  • Mi laboris tie ĝis la unua de Aŭgusto mil naŭcent sesdek. - Jag arbetade där tills den första augusti 1960.

  • Antaŭ la lasta tago de Junio vi devas trovi laboron. - Före sista juni måste du hitta arbete.
  • Post la dek kvina de Marto ŝi loĝos ĉe mi. - Efter den femtonde mars kommer hon att bo hos mig.
Tillbaka till toppen