Till sidans innehåll

Den viktigaste satsdelen är predikatet. Det styr hela satsens grammatik. Ett predikat är nästan som ett teatermanus. Predikatsverbets betydelse bestämmer vilka slags rollfigurer som kan uppträda och vilka slags rollmarkörer de ska ha. För att konstruera en sats rätt måste man alltså för varje verb noga känna till dess betydelse, och veta vilka slags rollfigurer som kan eller måste uppträda. Viktigast är att veta detaljerna rörande subjekt, objekt och predikativ.

Subjeklösa verb

Nästan alla esperanto-verb måste ha subjekt, men några verb behöver inte ha någon sådan satsdel. De är subjektlösa.

tagiĝi
Dagas. Det räcker med en ensam finit verbform för att det ska vara en fullständig sats. Tagiĝis. Det dagades. Baldaŭ tagiĝos. Snart blir det dag.
temi
Handla om. Temi behöver inte subjekt, men har normalt ett ett pri-adverbial, siom anger temat: Temas pri politiko. Det handlar om politik. Verŝajne temos pri ni. Antagligen handlar det om oss. Det som har ett tema kan dock uppträda som subjekt: La libro temas pri matematiko. Boken handlar om matematik.
pluvi
Regna. Pluvis hieraŭ. Det regnade i går. Baldaŭ pluvos. Snart kommer det att regna. Om något annat än vatten faller regnliknande, uppträder detta som subjekt: Ĉiuspecaj demandoj pluvis sur ŝin. Alla slags frågor regnade över henne. Ŝtonoj pluvis sur ilin. Stenar regnade över dem. (Det som faller kan inte uppträda som objekt. Man kan inte säga: Pluvis ŝtonojn sur ilin. Jämför svenska: Det regnade stenar över dem.)

Intransitiva verb

De flesta verben måste ha subjekt, men många av dem kan inte ha objekt. De är intransitiva verb.

morti
Dö. Subjekt är den som förlorar sitt liv: En la domo de la malgranda Niko mortis lia maljuna avino. I lilla Nikos hus dog hans gamla mormor.
okazi
Hända, äga rum. Subjekt är en handling eller något liknande: En tiu urbo ĉiujare okazas foiro. I denna stad äger årligen en marknad rum. Kio okazis? Vad hände. Okazis io grava. Det hände något viktigt.
danci
Dansa. Subjekt är den som rör sig dansande: La gejunuloj kune dancis. Ungdomarna dansade tillsammans. Någon gång uppträder dansarten som objekt: Mi dancis valson kun li. Jag dansade en vals med honom.

Transitiva verb

Många verb med subjekt kan förutom subjekt ha också objekt. De är transitiva verb:

vidi
Se. Subjekt är den som med ögonen lägger märke till något. Objekt är det som märks. La knabino vidas la domon. Flickan ser huset. Ĉu vi vidis la akcidenton? Såg du olyckan?
preni
Ta. Subjetkt är den som orsakar handlingen och får objektet. Objektet är det som på grund av tagandet övergår till subjektet: Ŝi prenis teleron el la ŝranko. Hon tog en tallrik ur skåpet.
helpi
Hjälpa. Subjekt är den som underlättar. Det vars uppdrag eller arbete underlättas kan vara objekt: Ili helpis la blindulon. De hjälpte den blinde. Man kan också använda al-adverbial i stället för objekt: Eble mi povos helpi al vi. Kanske kan jag ge assistans till dig.

Beskrivande verb

Beskrivande verb förbinder en beskrivning med subjektet eller objektet. En sådan beskrivning kallar man predikativ. Den har oftast ingen funktionsmarkör.

esti
Att vara. Subjekt är det som har något slags egenskap. Egenskapen uppträder som predikativ: La domo estas granda. Huset är stort. Mia patro estis ŝoforo. Min far var chaufför.
fariĝi
Bli. Subjektet är det som får något slags egenskap. Egenskapen uppträder som predikativ. La etoso fariĝis bona. Stämningen blev bra. Ili fariĝis ŝtelistoj. De blev tjuvar.
opinii
Anse. Subjekt är den som har en åsikt om någots egenskap. Egenskapen själv uppträder som objektspredikativ: Mia fratino opinias viajn klopodojn vanaj. Min syster anser dina bemödanden vara fåfängliga.

IG-verb

Verb konstruerade med suffixet IG är alltid transitiva. De anger orsakande av något slags resultat. Subjektet är alltid orsaken eller den förorsakande. Roten eller rötterna före IG anger resultatet.

Om IG-verbets resultat är en egenskap eller ett tillstånd (position, identitet...), då är objektet den som erhåller denna egenskap, detta tillstånd och så vidare:

lacigi
Trötta. Objektet är den som blir trött: La tro multa parolado lacigas lin. Det alltför myckna pratandet tröttar honom. La vojaĝo certe vin lacigis. resan har säkert tröttat dig. Tiu ĉi medikamento estas bona, sed ĝi lacigas la uzanton. Den här medicinen är bra men den gör användaren trött.
edzinigi
Göra till hustru. Objektet är den som blir hustru: Mi edzinigas mian filinon ne kun ia simpla nobelo. Jag gifter inte bort min dotter med någon enkel adelsman. Li edzinigis ŝin al si per la edziĝa ringo kontraŭ la volo de ŝia patro. Han gjorde henne till sin hustru med hjälp av den äktenskapliga ringen mot hennes fars vilja.

Vid vissa slags IG-verb är resultatet en intransitiv handling. Man har då gjort ett IG-verb av ett annat verb som är intransitivt. Vid sådana IG-verb är objektet subjekt till det ursprungliga verbet:

bruligi
Bränna. Objektet är det som börjar brinna: Post infekta malsano oni ofte bruligas la vestojn de la malsanulo. Efter en infektionssjukdom bränner man ofta den sjukas kläder. La suda suno bruligas lian nudan kapon. Söderns sol brände hans bara huvud.
sidigi
Sätta ner. Objekt är det som placeras i sittande ställning: Rapide ŝi prenis la infanon sur la brakojn kaj sidigis ĝin sur siaj genuoj. Snabbt grep hon barnet i armarna och satte ner det i sin famn. La hundon li residigis sur la keston. Hunden satte han tillbaka på kistan.

Vid vissa slags IG-verb är resultatet en transitiv handling. Man har då gjort ett IG-verb av ett verb som redan var transitivt. Det finns två sätt att använda sådana IG-verb. Objektet till IG-verbet kan vara subjekt till det ursprungliga verbet eller objekt till det ursprungliga verbet:

sciigi
Bekantgöra, meddela. Objektet kan vara den som får reda på någonting: Ŝi sciigis min pri la novaĵo. Hon underrättade mig om nyheten. Objektet kan alternativ vara det man får reda på: Ŝi sciigis la novaĵon al mi. Hon bekantgjorde nyheten för mig.
memorigi
Påminna. Objektet kan vara den som kommer ihåg någonting: Tio memorigas min pri mia infaneco. Detta påminner mig om min barndom. Objektet kan alternativt vara minnesinnehållet: Tio memorigas al mi mian infanecon. Detta återkallar barndomen hos mig.

Man kan inte använda bägge alternativen samtidigt. Ŝi sciigis min novaĵon. Man kan inte heller säga: Tio memorigas min mian infanecon.

IĜ-verb

Verb konstruerade med suffixet är alltid intransitiva.

Normala IĜ-verb anger en övergång till ett nytt tillstånd. Roten eller rötterna före IĜ anger resultatet, det nya tillståndet. Subjekt till ett normalt IĜ-verb är det, som går in i ett nytt tillstånd. En eventuell förorsakare till övergången uppträder normalt inte i satsen. Vid IĜ-verb är en förorsakare inte av intresse.

malpuriĝi
Bli smutsig. Subjektet är det som blir smutsigt: Mia vesto malpuriĝis. Mina kläder blev smutsiga.
glaciiĝi
Frysa. Subjektet är det som blir is eller isigt La akvo glaciiĝis. Vattnet frös (på).
edziniĝi
Bli hustru. Subjekt är den som blir hustru: Ĉu vi volas edziniĝi kun mi? Vill du bli min hustru?

I IĜ-verb konstruerade av transitiva verb handlar det inte om framträdandet av ett resultat eller förändring av ett tillstånd, utan om en handling som sker av sig själv. Antingen finns det ingen förorsakare eller också är man ointresserad av en eventuell förorsakare. Subjektet till IĜ-verbet är objektet till det ursprungliga verbet. Vid sådana här verb tjänar IĜ alltså till att vända på satsrollerna. Detta liknar passiv. Men vid verklig passiv existerar det ovillkorligen en förorsakare, fast man kanske inte nämner den.

detruiĝi
Förstöras. Subjekt är det som blir helt fördärvat eller raserat. Om någon förstör det, eller om det blir sådant av sig självt, det anges inte av IĜ-verbet: Tiu ĉi domo detruiĝis dum la milito. Det här huset förstördes under kriget- Ĉiuj miaj planoj detruiĝis. Alla mina planer grusades. Det ursprungliga verbet detrui betyder "åstadkomma fullständig fördärvelse eller nedrivande": La milito detruis la domojn. Kriget förstörde husen.
ruliĝi
Rulla, rotera. Subjektet är något som rör sig och vrider sig kring sig självt, eller ett fordon som rör sig eftersom dess hjul rullar: La veturilo ruliĝis tre rapide. Fordonet rullar snabbt. Ruli betyder "flytta något genom att vrida det eller dess hjul": Rulu nun al mi grandan ŝtonon. Rulla nu en stor sten till mig. La vendisto rulis sian ĉaron laŭ la strato. Försäljaren rullade sin bil längs gatan.
komenciĝi
Ta sin början. Subjektet är det vars första del det handlar om: Tiam komenciĝis la milito. Då började kriget. Lia nomo komenciĝas per "Z". Hans namn börjar med "Z". Komenci betyder "orsaka början, göra första delen av något": Ili komencis sian vojaĝon. De började sin resa. Ŝi komencis paroli. Hon började tala.
Tillbaka till toppen